Foto: EU-kommissionen

Lånegaranti

I juni 2016 lanserade EU-kommissionen sin satsning som ska göra det lättare för små och medelstora företag inom de kulturella och kreativa sektorerna att få lån från banker och andra investerare. Det nya lånegarantiinstrumentet omfattar 121 miljoner euro av Kreativa Europas totala budget och ska ge 600 miljoner euro i lån till kulturella och kreativa företag inom EU.

Syftet är att de kreativa och kulturella sektorerna ska få tillgång till mer kapital och på så vis kunna utveckla sina verksamheter. Syftet är också att sporra små- och medelstora företag inom dessa branscher att bli mer konkurrenskraftiga när det gäller budgetarbete och skapande av affärsplaner. Europeiska investeringsfonden (EIF) ansvarar för insatsen på uppdrag av EU-kommissionen.

Positivt för finansiärer

För finansiärerna finns också fördelar. De banker och andra investerare som deltar i satsningen får dels en möjlighet att bygga på sitt varumärke genom att visa på samhällsansvar eller så kallat CSR (Corporate Social Responsibility) i och med att de satsar på företag inom de kulturella och kreativa sektorerna där fler värden än de strikt ekonomiska ofta står i centrum.

Som första del i satsningen kommer de banker, låneinstitut, investerare (business angels) eller annnan part som är behörig att ansöka om att vara intermediär (det vill säga mellanhand) till EIF för lånegarantisystemet, erbjudas vidareutbildning och kompetensutveckling för sin personal i frågor som rör kulturella och kreativa marknader.

Större affärsmässighet

EU-kommissionens analyser visar att brist på kapital och bristande kunskap hos personal inom bankväsendet när det gäller att bedöma affärsplaner från kulturella och kreativa företag och verksamheter, är ett hinder för de kulturella och kreativa sektorernas utveckling och reella potential. Lånegarantisystemet är utformat som ett sätt att lösa denna problematik, vid sidan av stödformerna inom Kreativa Europa. Tanken är också att de kulturella och kreativa verksamheterna ska få ökad kunskap om de affärsmässiga delarna av att driva företag och exempelvis förbättra sina affärsplaner.

Kommissionen framhåller att satsningar på små och medelstora företag inom branscher med kulturell och kreativ verksamhet är bra ur ett riskperspektiv: genom en mer mångfacetterad låneportfölj får banker och andra finansiärer bättre spridning på sina risktaganden. 

Ska råda bot på underfinansiering

EU-kommissionen räknar med att satsningen på det nya lånegarantiinstrumentet med 121 miljoner euro fram till 2020 kommer att få loss 600 miljoner euro i lån till små och medelstora företag inom de kulturella och kreativa sektorerna. I dagsläget räknar kommissionen med att underfinansieringen inom de här sektorerna ligger på cirka 1,9 miljarder euro per år. Det finns alltså ett stort behov av ytterligare möjligheter till finansiering och att lättare kunna få banklån för att utveckla företag inom de kulturella och kreativa sektorerna.

Vad händer nu?

Det första steget i initiativet är att banker och andra investerare nu kan ansöka till EIF om att erbjuda lånegarantier till kulturella och kreativa företag och verksamheter. Det finns inget sista ansökningsdatum för att ansöka. Det är således inte de kulturella och kreativa företagen som i detta led kan ansöka om lånegaranti.

De banker och andra investerare som är intresserade att delta i satsningen kan sedan i somras anmäla sitt intresse.

Till de kulturella och kreativa sektorerna räknas verksamhet inom arkitektur, arkiv och bibliotek, bild- och scenkonst, design, festivaler, hantverk, kulturarv, musik, publicering, radio, samt inom film, tv och dataspelsbranschen.

Mer specifik information om vem som kan ansöka om att vara finansiell intermediär och vilken typ av tjänster som dessa åtar sig erbjuda finns att läsa på kommissionens webbplats om garantisystemet.

Vi kommer att uppdatera vår webbplats och våra sociala medier löpande med ny information om lånegarantisystemet.

Header logo