Stöd till europeiska samarbetsprojekt

Stöd kan sökas för samarbete mellan europeiska aktörer verksamma i de kulturella och kreativa sektorerna. Ett samarbetsprojekt består av en projektledare och flera projektpartners. Fler än en organisation från samma land kan medverka i projektet.

Mål och prioriteringar för stödformen är desamma som för delprogrammet Kultur. Syftet med stödet är att stärka det internationella kultursamarbetet och att främja mobiliteten för aktörer inom sektorn genom bl.a. produktioner och turnéer. Det är därför inte möjligt att söka stöd för endast nationella, regionala eller lokala projekt.
Läs mer om målen
Läs mer om prioriteringarna


Två stödtyper

Det finns olika två typer av stöd till samarbetsprojekt: större och mindre projekt (larger scale cooperation projects och smaller scale cooperation projects). Projekt inom de båda stödtyperna kan längst pågå i fyra år.

De mindre samarbetsprojekten omfattar en projektledare och ytterligare partners från minst två andra länder, så totalt från tre olika länder. Maximal bidragssumma att söka är 200 000 euro. Det finns däremot inget krav på lägsta summa att söka. Bidraget från EU kan högst utgöra 60 procent av den totala projektbudgeten.

De större samarbetsprojekten omfattar en projektledare samt partners från ytterligare minst fem länder, så totalt från sex olika länder. För dessa projekt kan max. 2 000 000 euro sökas. Bidraget från EU kan högst utgöra 50 procent av den totala budgeten.

  Mindre samarbetsprojekt Större samarbetsprojekt
Projektets längd Högst 48 månader
(4 år)
Högst 48 månader
(4 år)
Antal deltagare Minst 3 partners från 3 olika länder Minst 6 partners från 6 olika länder
Bidragsbelopp Högst 200 000 €
(60 % från EU)
Högst 2 000 000 €
(50 % från EU)

Prioriterade områden

De fem prioriterade områdena för europeiska samarbetsprojekt är följande:

  • Transnationell moblititet
    (Transnational mobility)

  • Publikutveckling
    (audience devlopment)

  • Kapacitetsuppbyggnad – digitalisering
    (Capacity building – digitization)

  • Kapacitetsuppbyggnad – nya affärsmodeller
    (Capacity building − new business models)

  • Kapacitetsuppbyggnad – utbildning och kompetensutveckling (Capacity building – education and training)

Alla projekt måste innehålla minst en och max tre av ovan nämnda prioriterade områden. Dessa ska också anges i ansökningsblanketten där de även ska rangordnas utifrån hur relevanta de är i projektet. Ansökan ska även innehålla en strategi och en detaljerad beskrivning av på vilka sätt det, eller de, prioriterade områdena konkret implementeras i projektet.

Transnationell mobilitet

Transnationell mobilitet (transnational mobility) innebär att konstnärer, kulturskapare och andra professionellt yrkesverksamma inom kultursektorn ges möjlighet att vara verksamma utanför det egna landets gränser. Projekten har fokus på kultursamarbeten där rörligheten är i fokus och det handlar även om rörlighet för de konstnärliga och kulturella verken (cross-border circulation). Det kan exempelvis gälla produktioner/samproduktioner, turnéer, utställningar/vandringsutställningar. Aktiviteter ska gärna äga rum i alla deltagande länder.

För projekt med detta fokus ska en cross-border moblity strategy formuleras. I denna ska även resultaten av mobiliteten kunna uttryckas. Strategin kan exempelvis inkludera följande:

  • Capacity building for cultural operators involved in the project to work internationally and transnationally
  • Creation and production
  • Improving professional skills, peer learning, education/training
  • Career opportunities for artists and professionals to work transnationally and internationally
  • Accessing new markets
  • Creating network possibilities, building partnerships and contacts
  • Reaching new and wider audiences
  • Strengthen intercultural dialogue and respect for diverse cultures and cultural expressions 

Publikutveckling

Publikutveckling är en viktig prioritering inom Kreativa Europa som syftar till att hjälpa kulturorganisationer, kulturskapare och konstnärer att nå nya publiker inom Europa och internationellt samt att underrepresenterade grupper får ökad möjlighet att ta del av kultur.

Prioriteringen om publikutveckling handlar i grunden om en strävan till ett ökat deltagande i kulturlivet och en ökad tillgänglighet till konst och kultur. Tillgänglig och inkluderande kultur (accessible and inclusive culture) är i fokus för område.

Ett syfte med publikutveckling är som EACEA uttrycker det att "Bring people, arts and culture closer together. It aims to directly engage people and communities in experiencing and enjoying and valuing arts and culture”. Ett sätt att uppnå detta är genom att involvera publiker. Organisationer som vill utveckla sitt strategiska arbete med publikutveckling kan därför söka stöd för projekt med denna huvudfokus. Arbetet med publikutveckling ses som en process som exempelvis kan handla om ett fördjupat arbete med potentiell publik och/eller ”the non-audience”, personer som inte tar del av kulturverksamheten, eller den publik organisationen redan har. Projekten får gärna innehålla olika typer av kunskapsutbyte och audience engagement activites. Ett samarbetsprojekt med publikutveckling som huvudfokus bör arbeta med att inkludera publiken och ske i samarbete med publiken och inte för publiken. En bottom-up process efterfrågas, inte projekt där kulturorganisationen har ett top-down perspektiv.

I ansökan ingår att formulera en strategi för arbetet med publikutveckling. Syftet för en sådan strategi kan vara att bredda och/eller öka publiken eller att fördjupa relationen till den publik organisationen redan har (eller en kombination av dessa). De deltagande i projektet ska gärna formulera vilka nya målgrupper de vill nå.

Projekt som arbetar med följande aspekter av publikutveckling prioriteras särskilt:

  • Do research on current and potential audiences
  • Apply segmentation models
  • Monitor progress
  • Offer training for staff
  • Have audience developers among their staff

Kapacitetsuppbyggnad

Digitalisering
Syftet med prioriteringen om digitalisering är att hjälpa aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna att anpassa sig till den digitala utvecklingen och att uppmuntra användning av digital teknik i alla led: från produktion till distribution och konsumtion. Innovativa metoder och förhållningssätt på det digitala området efterfrågas i projekten.

Nya affärsmodeller
Gällande affärs- och finansieringsmodeller för kultur är syftet är att kulturella och kreativa aktörer ska ges möjlighet att utforska, utveckla och testa nya affärs- och inkomstmodeller, samt idéer om ledningsmodeller och marknadsföring för kultursektorn. Programmet vill även främja insatser som ger aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna möjlighet att tillägna sig nya kunskaper.

Utbildning och kompetensutveckling
Aktiviteter som ger kulturaktörer möjlighet att tillägna sig nya kunskaper som har betydelse för dess professionella utveckling prioriteras. Olika typer av kompetensutvecklande insatser är därför i fokus för denna prioritering. 

Läs mer på s. 4 i Guidelines om dessa prioriterade områden.

Beslutsprocessen och bedömningskriterier

Stödet administreras av Education, Audiovisual and Culture Executive Agency (EACEA) i Bryssel. Ansökan ställs till EACEA som med hjälp av externa experter fattar beslut. Beslut fattas cirka sex månader efter sista ansökningsdatum.

Stödet till europeiska samarbetsprojekt utgör ungefär 70 procent av budgeten för delprogrammet Kultur. Ungefär 100 samarbetsprojekt får stöd i varje beslutsomgång.

Det finns inga geografiska kvoter i beviljandet av bidrag. Ansökan bedöms utifrån de bedömningskriterier som finns formulerade för respektive stödform. Den sökande får en skriftlig och poängsatt beslutsmotivering av sin ansökan. Ansökan kan högst få 100 poäng.

Bedömningskriterierna för europeiska samarbetsprojekt är följande:

  • Relevans (30 p)
    Hur väl ansökan uppfyller programmets mål och prioriteringar.

  • Innehållets och verksamhetens kvalitet (30 p)
    Projektets innehåll, praktiska genomförande och konstnärliga kvalitet.

  • Kommunikation och informationsspridning (20 p)
    Spridning av information om projektet och dess resultat inom och utanför den egna sektorn och över geografiska gränser.

  • Partnerskapets kvalitet (20 p)
    De deltagande organisationernas samarbete, effektivitet och långsiktighet samt projektets praktiska genomförande och kontinuitet.

Guidelines ger en närmare beskrivning av bedömningskriterierna på s. 16 ff.

Vilka länder deltar i programmet?

EU:s 28 medlemsstater och EFTA-länderna Island och Norge. I ett samarbetsprojekt måste projektledaren eller minst en partner komma från någon av dessa länder. Även Tunisien, Makedonien, Serbien, Montenegro, Bosnien Hercegovina, Albanien, Georgien, Moldavien och Ukraina deltar i programmet. Kontakta oss på Kreativa Europa Desk Kultur om ni har frågor kring detta.

Övriga länder inom EU:s grannskapspolitikområde (Armenien, Azerbaijan, Vitryssland, Algeriet, Egypten, Jordanien, Libanon, Libyen, Marocko, Palestina och Syrien) kan komma att delta i Kreativa Europa senare under programperioden 2014-2020. Vi uppdaterar löpande information om vilka länder som deltar i programmet här på webbplatsen

Länder utanför EU som deltar i Kreativa Europa

Vem kan ansöka?

Organisationer, företag, institutioner, myndigheter, kommuner, regioner och föreningar som har sin huvudsakliga verksamhet inom kultursektorn eller den audiovisuella sektorn i de länder som deltar i programmet Kreativa Europa.
Alla deltagande måste ha varit juridiska personer i minst två år vid sista ansökningsdag. Privatpersoner har inte möjlighet att söka stöd.

Ansökningsdatum

Stöd för europeiska samarbetsprojekt kan sökas en gång per år under hela programperioden till år 2020. Sista ansökningsdatum är vanligtvis den första onsdagen i oktober. Nästkommande deadline kommer att äga rum under hösten 2017. Vi återkommer med information om datum för utlysning och sista ansökningsdatum så snart det är beslutat.

KONTAKT

Elin Rosenström
Telefon: 08 519 264 15
elin.rosenstrom@kulturradet.se

Header logo