Foto: Ida Renström.

Hallå där Veronica Olofsson,

Du deltog i ett panelsamtal om DIY (Do It Yourself) och lärande under barnkulturkonferensen i Umeå i april.

Kravallslöjd – vad är det?
– Kravallslöjd är en ideell förening med hela Sverige som arbetsfält, och namnet på den webbportal som är vår sambandscentral. Vi arrangerar även workshops, föreläsningar och evenemang. Vår pedagogiska idé handlar om hur man kan jobba med slöjd som ett verktyg för att utveckla individer.

Hur går ni tillväga?
– Vi fokuserar på själva görandet – det viktiga är inte vad det blir, utan att det blir. Genom att få göra det man vill, utforska och fundera på det man håller på med, så kan man hitta sin egen glädje i skapandet. Vi tror på att alla har en inneboende vilja att uttrycka sig, få ut sin kreativitet och göra sig hörd.

Du talar om att ”verbalisera slöjden”. Hur menar du?
– När man sätter ord på det kreativa man gör, först då kan man fördjupa dess betydelse i samhället. När jag berättar för någon annan – som kanske inte har den här kunskapen i händerna – och får dem att förstå varför jag mår så himla gött när jag håller på med det här. Då händer det någonting med slöjden, eller vilken annan form man gör det i. Den växer, liksom betydelsen i samhället för den, och man växer som individ. Därför är verbaliseringen en väldigt stor del i vårt arbete.

Hur uppmuntrar ni unga att sätta ord på det de gör?
– Ofta möts man för att lösa ett gemensamt problem, man sätter man sig ner och börjar prata om det, och där uppstår diskussionen och samtalet. Det handlar inte så mycket om att hålla på själv, utan om att man kan utvecklas mer om man gör saker tillsammans.

Finns det fortfarande fördomar om slöjd?
– Ja, det gör det ju. Många förknippar slöjd med bara skolslöjd, och den ibland traumatiska upplevelse man haft där. Men slöjd är så mycket mer. Vi särskiljer inte slöjd, design, konst och hantverk, utan vi ser på allt som ett kreativt sätt att uttrycka sig.

Header logo