Samordning och förankring är viktiga inslag när kultur integreras i skolan. Det största hindret för en lyckad integrering är kulturlivets bristande kunskap om skolan samt skolans okunskap om kulturen. Det visar denna rapport som Kulturrådet överlämnade till regeringen den 1 oktober 2007.
Rapporten visar att samordningsfunktioner, som barnkultursamordnare, kultursekreterare och regionala konsulenter har stor betydelse för att elever ska få möta kultur i skolan. Också förankringskedjan, från politisk beslut till elevens möte med kulturen har stor betydelse.
Det största hindret för att kulturen ska bli en naturlig del av skolan är skolans bristande kunskap om hur kulturen kan användas som pedagogiskt verktyg i den löpande undervisningen. Men också kulturlivets egen okunskap om skolans uppdrag är ett hinder. Skolan och kulturlivet har olika kunskapssyn och kultursyn. Man har olika utgångspunkter, skilda sätt att arbeta och olika syn på vad som är goda resultat.
Rapporten visar att det finns ett stort behov av fortbildning och utbildning från båda håll. Kulturlivet behöver bland annat lära sig mer om skolans mål och skolan behöver lära sig mer om hur och varför kulturen är bra för undervisningen, till exempel om estetiska lärprocesser. Gemensam planering och gemensamma mål för skola och kulturliv kan underlätta samverkan.
Rapporten tar också upp andra myndigheters uppdrag som tangerar kulturområdet, nationella styrdokument av intresse, utvärderingar och forskningsrapporter där framgångsfaktorer och hinder tidigare identifierats. Rapporten innehåller också en sammanställning av intervjuer med personer som arbetar direkt eller indirekt med kulturaktiviteter i skolan; representanter för statliga myndigheter, regioner och kommuner, kulturinstitutioner, centrumbildningar osv.