Enligt de kulturpolitiska målen ska allas möjlighet till kultupplevelser och eget skapande främjas. Kulturen ska präglas av mångfald, kvalitet och interkulturellt utbyte.
Att stärka en interkulturell utveckling är en förutsättning för att Kulturrådet ska kunna medverka till ett omfattande och varierat kulturutbud av hög kvalitet för alla. Men att öka den etniska och kulturella mångfalden inom kultursektorn är också en demokratifråga. Den handlar om att främja allas rättigheter och möjligheter till att delta i kulturlivet.
Kulturrådet har som central förvaltningsmyndighet en viktig roll i arbetet med att öka mångfalden i kulturlivet. I första hand stödjer och stimulerar myndigheten branschorganisationer, kulturinstitutioner och det fria kulturlivet att arbeta med frågor som rör etnisk och kulturell mångfald.
Stöd till interkulturell kulturverksamhet
Internationellt och interkulturellt utbyte och samarbete genomsyrar Kulturrådets samlade bidragsgivning. Särskilda medel finns också att söka för internationellt och interkulturellt kulturutbyte. Sex miljoner kronor satsas årligen under 2008-2010 på att förstärka Kulturrådets bidragsgivning till internationell och interkulturell kulturverksamhet.
Regional konsulentverksamhet
Kulturrådet bidrar med medel för regional konsulentverksamhet för mångkultur. Landsting och regioner är huvudmän för konsulentverksamheten. Den har som syfte att fungera som påtryckare, kunskapsförmedlare och inspiratör i det lokala och regionala arbetet med etnisk och kulturell mångfald.
Följande regionala huvudmän fick 2010 bidrag för mångkulturkonsulentverksamhet:
- Jämtlands läns museum, Jamtli
- Stockholms landsting
- Västra Götalandsregionen
- Västerbottens landsting
Följande regionala huvudmän fick 2011 bidrag för mångkulturkonsulentverksamhet:
- Stockholms landsting
- Västerbottens landsting
Nationella minoriteter
Sedan 2002 har Kulturrådet särskilda anslag för att främja de nationella minoriteternas språk och kultur.
Genom Europarådets ramkonvention om skydd för nationella minoriteter och den europeiska stadgan om landsdels- eller minoritetsspråk har Sverige tillerkänt fem nationella minoriteter och fem minoritetsspråk särskilda rättigheter. De fem nationella minoriteterna är Sverigefinnar, judar, tornedalingar, romer och samer. Minoritetsspråken är finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska.
Enligt lagen (2009:724) om nationella minoriteter och minoritetsspråk, som trädde i kraft den 1 januari 2010, ska det allmänna främja de nationella minoriteternas möjligheter att behålla och utveckla sin kultur i Sverige. Alla som tillhör en nationell minoritet ska enligt språklagen (2009:600) ges möjlighet att lära sig, utveckla och använda sitt minoritetsspråk.