Var femte svensk har en permanent funktionsnedsättning. Det kan till exempel gälla personer som har allergi, utvecklingsstörning, nedsatt syn-, hörsel- eller rörelseförmåga. Med en åldrande befolkning förmodas andelen öka ytterligare.
På rätt väg
Tillgängligheten till kulturlivet har förbättrats den senaste tioårsperioden. Men ännu återstår en hel del att göra innan kultur- och funktionshinderspolitikens mål är uppfyllt: att alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet, på lika villkor och utifrån egna önskemål och intressen.
Attityder
Det är viktigt att identifiera och undanröja synliga och osynliga hinder inom kulturområdet. Viktigaste av allt är att förändra attityder och värderingar så att alla – med eller utan funktionsnedsättning – ska få tillgång till kulturutbudet. Läs intervjun med projektledaren Tomas Melander till höger. I skriften Lathund för tillgänglighet har man tagit fasta på bemötandet och mötet mellan offentliga arrangemang och personer med funktionsnedsättning.
Vad gäller för kulturen?
Både institutioner och fria grupper behöver se över sina lokaler och information för att alla ska kunna ta del av kulturen. Tillgänglighetsperspektivet ska integreras i all verksamhet. Läs mer i broschyren Kultur för alla – inget hinder som finns att läsa i högerspalten.
Dialoger
Kulturrådet har tagit fram en handlingsplan för hur myndigheten ska arbeta frågorna under de närmsta åren. Inom Kultursamverkansmodellen främjas tillgänglighetsfrågor i de regionala dialogerna för att de ska få genomslag i kulturlivet på regional och lokal nivå.
strategi
För att nå funktionshinderspolitikens mål har regeringen tagit fram en ny strategi för åren 2011–2016. Kulturrådet har i uppgift att stödja, samordna och driva på utvecklingen för att kulturen ska bli mer tillgänglig. Årliga uppföljningar kommer att göras så att handikappolitiken efterföljs. Regelbundet lämnas också uppgifter till FN för internationell jämförelse.