Ulrika Stuart Hamilton och Staffan Forssell.

Kulturrådet om #metoo och jämställdhetsarbetet

De senaste veckorna har sexuella trakasserier och övergrepp mot kvinnor uppmärksammats. Den stora mängden vittnesmål visar att det inte är enskilda händelser utan ett mönster, en struktur.

Kulturrådet ser allvarligt på de missförhållanden som råder inom kultursfären. Det är helt oacceptabelt. Vi måste intensifiera arbetet med jämställdhet. Det handlar bland annat om maktförhållanden, attityder och stereotypa könsroller.

Kulturrådet kommer att samla arbetsmarknadens företrädare inom kulturområdet för ett rundabordssamtal den 1 december. Syftet är att diskutera och utbyta erfarenheter kring de problem som bland annat #metoo-rörelsen har lyft fram.

I Kulturrådets uppdrag ingår att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamhetens samtliga delar. Det står inskrivet i myndighetens instruktion, beslutad av regeringen. Vårt arbete på jämställdhetsområdet fokuserar framförallt på att inom bidragsgivningen främja  en jämn fördelning av makt, inflytande och resurser.

Men uppropen mot sexuella trakasserier inom kultursektorn visar att ojämställdhet inte bara handlar om siffror. Det handlar också om en tysthetskultur och chefer som inte tar sitt ansvar när exempel på trakasserier kommer upp vid institutionerna, om att motverka sexistiska kulturer på arbetsplatser och se till att lagar och regler följs.

Under hösten 2017 har Kulturrådet beslutat om reviderade villkorsbilagor vid varje beslut. Ett av villkoren anger att bidragsmottagaren ska ansvara för att projektet eller verksamheten bedrivs i enlighet med gällande svensk lagstiftning. De många vittnesmål som nu kommer från kvinnor inom kultursektorn visar att Kulturrådet bör flytta fram positionerna i den här viktiga frågan genom en ännu tydligare dialog med regionerna via kultursamverkansmodellen och i fördelningen av statliga medel.

Myndighetens uppgift är dock inte enbart att fördela bidrag utan också att verka för kulturens utveckling och tillgänglighet i bredare bemärkelse. Det gör vi genom att sprida information och kunskap på olika sätt. Vägledande i detta arbete är den demokratiska grundprincipen om alla människors lika värde, vilket givetvis innefattar jämställdhet mellan kvinnor och män.

Ingen på en arbetsplats ska behöva känna rädsla för trakasserier och övergrepp. Kulturinstitutionerna har nu en livsnödvändig uppgift att utveckla en arbetsmiljö där det finns ovillkorlig respekt mellan alla medarbetare.

Alla vi som på olika sätt har möjlighet att påverka kulturinstitutionernas arbetsmiljö bör ta ett gemensamt ansvar för att en förändring ska ske. Det handlar om stat, regioner, kommuner, chefer och medarbetare som ser och hör det som sker och publiken som väljer vilken konst och kultur de vill ta del av. Vad händer om besökarna väljer bort kulturinstitutioner som bryter mot lagen? 

Staffan Forssell, generaldirektör Kulturrådet
Ulrika Stuart Hamilton, styrelseordförande Kulturrådet

Bakgrund

I drygt tio år har Kulturrådet haft i uppdrag att integrera ett jämställdhetsperspektiv i verksamhetens samtliga delar. Sedan 2010 har Kulturrådet haft strategiska dokument som har varit vägledande för arbetet med jämställdhet. 2016 kom Kulturrådets strategi för lika möjligheter och rättigheter. Där står att myndigheten ska verka för en jämn fördelning av makt, inflytande och resurser mellan kvinnor och män i bidragsgivning och andra främjande verksamheter.

2015 fick Kulturrådet i uppdrag att utveckla vårt arbete med jämställdhetsintegrering. Enligt handlingsplanen som följde ska myndigheten även fortsättningsvis arbeta enligt principen att inget kön ska representeras med mer är 60 procent vid bidragsbeslut. Annars ska förklaring ges.

Header logo