Flaggor från EU:s medlemsländer. Foto: EU-kommissionen

EU:s kulturpolitik

Här hittar du övergripande information kring EU:s kulturpolitik och hur den är utformad.

Grunden till EU:s nuvarande kulturpolitik finns i Lissabonfördraget. Där slås det fast att EU ska bidra till kulturens utveckling med respekt för den nationella och regionala mångfalden i unionen. Samtidigt ska EU bidra till att framhäva det gemensamma kulturarvet.

Trots att grunden för dagens union lades redan 1945 dröjde det ända fram till 1993 innan unionen fick befogenhet i kulturfrågor. Det skedde i samband med Maastrichtfördraget, även kallat fördraget om Europeiska unionen. När sedan Lissabonfördraget ratificerades 2009 blev EU:s roll i kulturpolitiken ännu tydligare.

Kompletterar den nationella kulturpolitiken

En grundläggande aspekt av EU:s kulturpolitik är att den ska komplettera – inte ersätta – medlemsstaternas egen politik på området. Det ska ske genom att EU främjar aktiviteter av den här typen:

• Förbättra kunskaperna om, och sprida de europeiska folkens kultur och historia.
• Bevara och skydda kulturarv av europeisk betydelse.
• Främja icke-kommersiellt kulturutbyte.
• Främja konstnärligt och litterärt skapande samt skapande inom den audiovisuella sektorn.

2020-strategin

EU:s kulturpolitik är en del av EU:s samlade politik som styrs av strategiska mål och planer på både kortare och längre sikt. Kulturpolitiken ska bland annat gå i linje med den tioårsstrategi för jobb och tillväxt som inleddes 2010 och kallas Europa 2020.

Strategin har som mål att råda bot på de brister som finns i de europeiska staternas tillväxtmodell och skapa förutsättningar för en smart och hållbar tillväxt för alla. Fokus ligger på sysselsättning, forskning och utveckling, klimat och energi, utbildning samt social delaktighet och fattigdomsbekämpning. Alla EU-program under perioden 2014−2020 syftar övergripande till att uppfylla strategins mål.

En europeisk agenda för kultur

Utöver Lissabonfördraget, som omfattar alla EU:s politikområden, formuleras EU:s kulturpolitik i strategidokumenten Agenda för kultur och Arbetsplan för kultur.

Agendan sattes 2007 och syftar till att främja kulturell mångfald och dialog mellan kulturer i en globaliserad värld. Målet är också att kulturen ska vara en drivkraft för kreativitet när det gäller tillväxt och sysselsättning. Fokus ligger även på de kulturella och kreativa näringarna och hur strategiska investeringar i kultur kan bidra till regional och lokal utveckling. Dessutom slår agendan fast att kulturen ska vara ett väsentligt inslag i EU:s internationella förbindelser.

Arbetsplanen för kultur

I den nuvarande arbetsplanen för kultur som gäller 2015-2018 är följande fyra prioriterade områden i fokus:

• Tillgänglig och inkluderande kultur
• Kulturarv
• De kulturella och kreativa sektorerna: den kreativa ekonomin och innovationen
• Främja kulturell mångfald – både genom EU:s förbindelser med stater och aktörer utanför unionen, och genom att konstnärer och kulturskapare rör sig över gränser och har ett interkulturellt utbyte

Inom de prioriterade områdena planeras ett tjugotal konkreta insatser.

Agendan bidrar även till att uppfylla Europa 2020-strategins mål och EU:s internationella avtal såsom Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar.

Kulturpolitik i praktiken

Hur ser då EU:s kulturpolitik ut i praktiken? Ett viktigt verktyg för att kunna genomföra kulturpolitiken i praktiken är Kreativa Europa – sektorsprogrammet som under perioden 2014-2020 ska fördela 1,46 miljarder euro till de kulturella och kreativa sektorerna i Europa.

Utöver möjligheten för aktörer inom de kulturella och kreativa sektorerna att söka stöd för olika typer av projekt så omfattar programmet också andra typer av insatser för att stärka kulturen inom EU, exempelvis initiativet med europeiska kulturhuvudstäder och EU:s kulturpriser samt det nya lånegarantiinstrumentet som lanserades sommaren 2016. Det omfattar 121 miljoner euro av Kreativa Europas totala budget och ska ge 600 miljoner euro i lån till kulturella och kreativa företag inom EU.

Under programperioden har det ökade antalet människor på flykt i världen gjort att migration blivit ett område i fokus också inom Kreativa Europa. I mars 2016 utlystes en ny stödform inom programmet, stöd för sektorsövergripande projekt med fokus på integration av flyktingar via konst, kultur och audiovisuella medier.

Kulturaktörer i Europa har också möjlighet att söka stöd genom andra EU-program och genom EU:s struktur- och investeringsfonder. Vilken typ av stöd som kan vara aktuellt att söka beror på vilket fokus projektet har och vilken den sökande organisationen är.

Metoder för att genomföra politiken

För att utveckla och förankra sin kulturpolitik inom medlemsstaterna använder sig EU också av två metoder: öppen samordningsmetod (OMC, Open Method of Coordination) och strukturerad dialog mellan EU-kommissionen och kultursektorn. Metoderna anges i Agenda för kultur.

Öppen samordningsmetod (Open Method of Coordination, OMC)

OMC-arbetet handlar om ett ökat kunskaps- och erfarenhetsutbyte på policynivå mellan medlemsstaterna och kommissionen. Målet är att gruppens arbete resulterar i en eller flera rapporter med rekommendationer och goda exempel inom de prioriterade områden som definierats inom Arbetsplanen för kultur.

Inom den öppna samordningsmetoden utser medlemsstaternas regeringar tjänstemän som får till uppgift att delta i en arbetsgrupp kring en specifik fråga tillsammans med tjänstemän från andra EU-länder. Denna arbetsgrupp kallas OMC-grupp. Kulturrådet har deltagit i flera OMC-grupper på kulturområdet.

Strukturerad dialog

Den strukturerade dialogen är en metod för att få till ett idéutbyte mellan organisationer inom kultursektorn i Europa och EU-kommissionen. Syftet är att säkerställa att professionella kulturaktörer får möjlighet att göra sin röst hörd på EU-nivå. Vilka frågor som ska diskuteras bestäms av Arbetsplanen för kultur.

Under programperioden 2014-2020 ansvarar ett konsortium kallat Voices of Culture för dialogmötena. De organisationer som vill delta i dialog kring en viss fråga kan anmäla sitt intresse när Voices of Culture utlyser att en ny strukturerad dialog ska äga rum.

Omkring 35 representanter från olika organisationer i Europa kallas sedan till möte i mindre grupperför ett idéutbyte. Därefter sammanfattas mötena i en rapport som ett antal representanter från de deltagande organisationerna presenterar för EU-kommissionen i Bryssel. Hittills under programperioden har de fem dialogerna som ägt rum fokuserat på följande:

  • publikutveckling och digitalisering
  • deltagande och inkludering inom kulturarv
  • entreprenörskap och innovation
  • interkulturell dialog och kultur i det offentliga rummet
  • kulturens roll i integrationen av flyktingar och migranter

Ämnena har valts med utgångspunkt från de prioriterade områdena som anges i Arbetsplanen för kultur.

Kulturrådet är tillsammans med Svenska Filminstitutet nationell kontaktpunkt för EU-programmet Kreativa Europa.

Header logo