Konferensens program

Den 21 maj firades Mångfaldskonventionen under en dag på Rosenbad i Stockholm. Bakom programmet stod Svenska Unescorådet, Kulturrådet och Riksteatern. Programmet inleds med globala och nationella aspekter på konventionen och övergår sedan till frågor om yttrandejämlikhet, representation och exempel från några organisationer.

Hela eller delar av programmet går att se och höra i länken till höger.

Inger Davidson, ordförande Svenska Unescorådet inleder med att berätta hur konventionen ingår i Unescos arbete för att fred och säkerhet. Kultur har en avgörande roll för fredsbevarande och att fred uppnås. Konventionen är en plattform för kulturpolitiken i medlemsländerna, som just nu är 139 av Unescos 195 medlemsländer.

Danielle Cliche, chef för enheten för mångfald och kulturella uttryck på FN organet Unesco berättar hur konventionen togs fram och att konferensen The Power of Culture i Stockholm 1998 utgjorde ett viktigt avstamp på vägen. Konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar, som konventionen egentligen heter, beslutades 2005. Genast skrev ett 50-tal länder under. Konventionen är det starkaste internationella, som blir lag i de länder som undertecknar den. Cliche är också ansvarig för Mångfaldskonventionen arbetar med olika sätt att stödja implementeringen av den.

Per Olsson, statssekreterare Kulturdepartementet talar om kulturpolitikens ansvar för att främja en mångfald av kulturella uttryck. Han lyfter bland annat fram civilsamhället, biblioteken, kulturskolorna och kulturarvet som miljöer viktiga för demokratipolitik och fri åsiktsbildning.  Inom den kommande kultursatsningen, det så kallade miljonprogrammet, ska en mångfald av kulturyttringar lyftas fram och synliggöras. I det internationella arbetet för demokrati och mångfald vill regeringen stimulera fler kommuner att bli fristäder och koppla kultur- och biståndspolitik starkare.


Staffan Becker, konserhuschef och Henrik Lillsjö, producent på Vara konserthus berättar om arbetet med Best of Sweden, en konsert som samlar Sveriges okända världsstjärnor. Tillsammans med Andreas Unge, initiativtagare och Artist in Residence på Vara konserthus visar de på det moderna Sverige och några av de största artister vi har i landet. Best of Sweden turnérar nu landet runt på stora scener. De har medvetet i sin inkluderande markandsföring undvikit begreppet världskultur.

Läs intervju med Andreas Unge om Best of Sweden

Ett utdrag från dansföreställningen JUCK visas på film. Se filmen

Petra Frank, Vicerektor DOCH (Dans- och cirkushögskolan) talade om vad bilaterala utbyten ger studenter, lärare och publik det finns frihet för att utforska och utbyta konstnärliga visioner. Linda Adami, högskoleadjunkt DOCH berättar hur rätt det känns att bara tala konst och dans – oavsett handikapp och olikheter. Hon beskriver också ”den  nya blicken” som uppstår när teori går från insikt till handling. Studenterna Shirley Harthey Ubilla och Emelie Enlund talar och dansar om feminitet, att våga ta plats och tid med sin kropp. Vems kropp ska anpassas till vad inom danskonsten idag? JUCK är mycket mer än dans.

Utdrag ur teaterföreställningen X, Unga Klara i regi av Farnaz Arbabi.  X är en föreställning om att leva i Sverige i dag, med avstamp i att också Sverige har en kolonial och rasistisk historia. Medverkande: David Arnesen, Hanna Edh, Klas Lagerlund, Angelika Prick, Maria Salah, Malou Zilliacus.

Anna Furumark, projektledare Regionmuseet Kristianstad har under många år arbetar över hela landet med frågor som kretsar kring homogenitet och heterogenitet och hur kulturarv kan störa och beröra. Hon berättar om Hembygdsrörelsen som har nya strategier och nu arbetar aktivt med exempelvis Svenska kyrkan, Ibn Rushd (muslimska studieförbundet), RFSL och Exit. Vad har egentligen kultursektorn ansvar för? Hon uppmanar alla kulturchefer att ta ställning och förstå kulturens politiska kraft.  Det är viktigt att reflektera över frågor som rör demokrati och mångfald tillsammans med personalen på den egna arbetsplatsen och med andra kulturinstitutioner. Mångfaldskonventionen kan då vara ett viktigt stöd. Anna Furumark pekar på risker som allt oftare uppstår i politiskt tillsatta styrelser där inte alla ledamöter har en demokratisk syn på kulturen.

Marginaliserade röster – ett samtal om hur vi kan nå yttrandejämlikhet, var temat för ett panelsamtal mellan Farnaz Arbabi, konstnärlig ledare Unga Klara, Sara Abdollahi, chefredaktör Författaren och medgrundare av Kultwatch samt Johanna Salander, konstnärlig ledare Ögonblicksteatern. De allt mer ökade klassklyftorna i Sverige och hur detta påverkar delaktighet i kulturlivet, identitetspolitik (som makten skapat), kurs i vithetsnorm och dess privilegium, det separistiska rummet och Mångfaldskonventionens som kulturpolitiskt styrmedel är några av samtalsämnena. Samtalsledare: Catharina Bergil, enhetschef Högskolan för scen och musik, före detta programchef på Världskulturmuseet, Göteborg.

Att mäta mångfald, var fokus för det avslutande panelsamtalet. Panelen bestod av Soraya Hashim, Community Manager Rättviseförmedlingen, Eric Fugeläng, analys- och kommunikationschef Riksutställningar, Nick Jones, Konst- och bibliotekschef Huddinge, Kitimbwa Sabuni, talesperson Afrosvenskarnas Riksförbund. Samtliga i denna panel var överens om att mångfald måste mätas för att kunna visa på orättvisor. Mångfaldskonventionen finns redan att förhålla sig till men det saknas verktyg för att förhindra strukturell diskriminering. De menar att det är ett demokratiproblem och att organisationsförändringar måste starta med att kräva ansvar och göra uppföljningar. Samtalsledare: Barakat Ghebrehawariat, demokratiagenten.

Kris, panik och business as usual – praktisk kunskap i att leda förändring hette sista programpunkten för dagen. Gunilla Edemo, dramaturg och verksamhetsutvecklare Riksteatern, berättar om sina erfarenheter av normkritiskt arbete. Normpersoner upplevde att de förlorade i spontanitet medan det var tvärt om för de som i vanliga fall inte utgjorde normen inom arbetsgruppen. Förlust av arbetsro, konflikter och konkurrens är också vanliga under normkritiskt arbete. Det behövs ökad tid för reflektion och konflikthantering för att återställa nyordningen. Helena Wessman, konserthuschef Berwaldhallen ger personliga kommentarer till normkritiskt arbete utifrån chefsrollen.

Dagen summerades av Seher Yilmaz, ordförande Rättviseförmedlingen.

 

WEBBSÄNDNING

Se konferensen i efterhand på Regeringskansliets webbplats.

Header logo