Fördelning av medel till Skapande skola, läsåret 2014/2015, sammanfattning och iakttagelser

Av 372 ansökningar beviljas i år bidrag till 369 till en sammanlagd summa av 179 757 500 kronor. Bidraget söktes i år av 258 kommuner (det vill säga 89 % av kommunerna). Antalet varierar över åren. 103 ansökningar från fristående skolor har behandlats. Noterbart är att förhållandevis många friskolor (16 stycken) missat de formella kraven för att komma ifråga för statsbidrag och därför avvisats innan behandling.

Det sökta beloppet uppgår till 258 miljoner kronor. Ansökningarna berör drygt 774 000 elever, vilket är en ökning med 60 000 elever jämfört med föregående år. Många av skolhuvudmännen, men inte alla, inkluderar samtliga elever i sin ansökan. Ett antal kommunala skolhuvudmän innefattar alla skolor inom sitt geografiska upptagningsområde i sin ansökan, oberoende av huvudmannaskap.

Kulturrådets prioriteringar

En utgångspunkt för fördelningen av bidrag är ansökningarnas sammantagna kvalitet (strategisk handlingsplan, särskilda insatser med konstnärlig kvalitet, långsiktighet, förankring i kommunen, i skolan samt elevdelaktigheten). Vid bedömningen har Kulturrådet också i förekommande fall tittat tillbaka på hur verksamheten utvecklats de senaste tre åren.

Kulturrådet har tagit hänsyn till om kulturinsatserna är särskilt resurskrävande, till exempel om ansökan avser insatser riktade till elever i behov av särskilt stöd. Ett annat exempel är om kommunen eller den fristående skolan finns i glesbygd med stora avstånd till kulturen, eller om ansökan gäller en skola med få elever.

Erfarenheter från tidigare år har visat att särskilda kostnadskrävande insatser ofta har prioriterats bort då sökande har fått sig tilldelat en lägre bidragssumma än förväntat. I år har Kulturrådet därför i vissa fall höjt bidragssumman och öronmärkt medel för särskilt intressanta satsningar. Avsikten är skolorna ska kunna arbeta med professionella aktörer i satsningar av hög konstnärlig kvalitet och betala avtalsenliga arvoden.

Iakttagelser från årets bidragsfördelning

Färre avslag

Kvalitetsnivån på ansökningarna höjs från år till år, vilket leder till att färre ansökningar avslås. I år avslogs endast tre ansökningar. Däremot avvisades 21 ansökningar, som av formella skäl inte kunde tas upp till behandling. Av dessa saknade de flesta den obligatoriska handlingsplan som ska medfölja ansökan.

Fler elever deltar

I media har kritik riktats mot att Skapande skola-insatserna inte når alla elever. Kulturrådet vill modifiera den bilden något. Samtliga kommuner har någon gång sökt Skapande skola-medel, men alla söker inte alla år och för samtliga elever. Skapande skola-medlen utgör ett komplement till ordinarie verksamhet, vilket gör att skolhuvudmännen ofta väljer att satsa på till exempel särskilda insatser för några årskurser i hela kommunen eller på alla elever i några av sina skolor, vilka kanske ligger geografiskt långt ifrån ett kulturutbud. Ibland avstår man från att söka helt, på grund av att fokus ligger på en annan typ av insatser, exempelvis en matematiksatsning. Alla olika statliga åtgärder konkurrerar om tiden i skolan. Ibland väljer man att inte genomföra några Skapande skola-insatser i de årskurser som är pressade av nationella prov. Trots detta är det en trend att fler skolor och fler elever omfattas för varje ansökningsomgång.

Elevinflytande

Kulturrådet har sett att elevers delaktighet inom Skapande skola behöver utvecklas, något som även Myndigheten för kulturanalys påpekar i sin utvärderingsrapport Skapande skola – en första utvärdering (2013:4). Det har även de sökande reflekterat över. Många ansökningar innehåller planer för att på olika sätt stärka elevinflytandet i den enskilda skolan.

Långsiktighet

Myndigheten för kulturanalys pekar också på behovet av att öka den långsiktiga integreringen av professionell kulturverksamhet inom skolans ramar. Kulturrådet instämmer i denna bedömning. Ansökningarna visar visserligen att sökandena i hög grad kopplar Skapande skola-insatserna till läroplan och kursplaner. Man talar om vikten av estetiska lärprocesser som en metod för eleverna att nå sina kunskapsmål. Kulturrådet gör bedömningen att detta bidrar till att stärka förankringen och den långsiktiga integreringen i skolan. Kultur blir en del av vardagen. Men i syfte att ytterligare förstärka förankringen, delaktigheten och därmed långsiktigheten har Kulturrådet i år riktat särskilda medel till de skolhuvudmän som ansökt om bidrag för samverkan mellan kultur och skola, det vill säga till konferenser och seminarier där båda parter medverkar. Ofta planeras även representation av elever på seminarierna.

De populäraste konstformerna

Fördelningen mellan de olika konstformerna i årets ansökningar ser i stort ut som tidigare år, med tyngdpunkt på elevens eget skapande. Litteratur ligger inte oväntat i topp, med tanke på det fokus som nu riktas mot läsförmågan.  Inom litteraturen ryms olika typer av texter, som berättande, rappande och manusskrivande, i direkt samklang med vad som anges i kursplanen i svenska. Konst/bild/form och teater/drama, kopplat till arbete med eleverna, står i en klass för sig. Därefter kommer musik, dans och film, även dessa tillsammans med eleverna.

Header logo