Sammanfattningen av fördelningen Skapande skola för läsåret 2017/18

Kulturrådet fördelar cirka 177 miljoner kronor för Skapande skola-insatser till 389 skolhuvudmän. I år planerar skolhuvudmännen aktiviteter för cirka 860 000 elever.

Fortsatt stort intresse för Skapande skola

Skapande skola-bidraget söktes i år av 265 kommuner, dvs. 91 procent av kommunerna, varav ett antal inkluderar fristående skolor inom sitt geografiska område. Två kommuner söker bidrag via sina kommundelar med skolhuvudmannaansvar (Eskilstuna för två och Göteborg för nio stadsdelar). Ansökningar kom från 118 fristående skolor och två statliga skolor. Det sammanlagda sökbeloppet uppgår till cirka 266 miljoner kronor.

Sammanlagt inkom 394 formellt riktiga ansökningar. Fem ansökningar avslogs då de planerade insatserna inte överensstämde med Skapande skolas syfte. Ansökningsantalet är något färre i fjol. I fjol inkom 400 ansökningar som gällde 879 000 elever. Vi kan konstatera att trenden med ökande deltagande elever för första gången är bruten.

De flesta sökande vill ha insatser för alla elever

Kulturrådet efterlyste prioriteringar från skolhuvudmännen i årets ansökningsomgång. Vi ville se mer riktade insatser särskilt i kommuner som har skolor där tillgången till kultur skiljer sig åt.  Vi ville hellre se att bidraget räckte till fler högkvalitativa, fördjupande kulturinsatser för ett färre antal elever än ”tomtebloss” för alla. Urvalet elever kunde till exempel utgå ifrån socioekonomiska variabler, geografiskt avstånd eller stadier/årskurser där kulturinsatser kunde förväntas ha särskild betydelse.

Kulturrådets sammantagna bild är att kommuner oftast vill fortsätta inkludera alla elever i sina Skapande skola-insatser. Vanligt förekommande är aktiviteter som ska vara inkluderande och bygga på värdegrundsfrågor. Ett fåtal skolhuvudmän har prioriterat utifrån tydliga variabler. Ytterligare ett antal har räknat med alla sina elever, men sagt sig ha fokus på till exempel kommunens ytterområden. En del kommuner har prioriterat alla elever i vissa årskurser och räknar med att de elever som inte får del av Skapande skola i år kommer att få det i nästa år. På så sätt räcker Skapande skola-medlen till fler kvalitativa insatser.

Organisationen kring bidraget har satt sig

Bidraget har nu funnits att söka sedan 2008, och de flesta skolhuvudmän har hittat en bra organisation kring bidraget. I kommuner innebär det en förankring och ett reellt inflytande från skolnivån upp till ett gemensamt ansvarstagande på tjänstemannanivå (skola och kultur). Det innefattar en handlingsplan med mål på kort och lång sikt. Det finns en god kännedom om kulturutbudet lokalt och regionalt.

Friskolor med ett mindre antal elever har ofta inte någon sammanhållande personalresurs som gör en handlingsplan och planerar för kulturinsatser för olika årskurser. Generellt tar rektorn då ett ansvar för att skolans elever ska få del av kulturverksamhet och känner till ett kvalitativt kulturutbud.

Det har dock visat sig att skolorganisationen i många fall är bräcklig, så att man vid oförutsedda händelser – personalbyte, sjukdom eller att den tänkta kulturaktören fått förhinder – lämnar tillbaka Skapande skola-medel. Större och återkommande återbetalningar har fått konsekvenser i årets bidragsbeslut.

Det regionala utbudet borde nå alla

Ett antal kommuner inkluderar de friskolor som önskar i sina Skapande skola-planer och insatser. En iakttagelse är att friskolorna och mindre kommuner i allmänhet inte verkar ta del av det regionala kulturutbudet. Oavsett skäl är det viktigt att alla känner till att de kan få del av det regionala utbudet och har goda kontakter med de konsulenter i regionen som arbetar med att sprida kunskap om den kulturverksamhet som finns att ta del av.

Skapande skolas kompletterande uppdrag

Skapande skola ska vara ett komplement till skolans ordinarie kulturuppdrag som det beskrivs i läroplanen och kursplanerna. Därför ber vi skolhuvudmännen beskriva vilka ordinarie kulturinsatser man har utanför Skapande skola. Vi kan känna en viss oro för att det kulturutbud som erbjuds utanför statsbidraget i några fall är torftigt. Det gäller särskilt friskolorna, men det finns även kommuner som inte garanterar sina elever någon kulturinsats av professionella kulturaktörer under läsåret. Det vore intressant att pröva om skolan i dessa fall uppfyller skrivningarna i läroplanen (Lgr11) om estetik, kultur och skapande. 

Läroplanen föreskriver också att skolans mål är att varje elev har inblick i närsamhället, och dess arbets-, förenings- och kulturliv (2.6 Skolan och omvärlden). Kulturrådet har därför valt att prioritera bort närliggande kulturhistoriska besök till naturparker, forntidsbyar, rösen, herrgårdar och hembygdsgårdar, som kan anses ha stark koppling till SO- och NO-ämnen. Undantag har gjorts när externa professionella aktörer vill använda dessa miljöer som en arena för professionell kultur såsom teater, dans eller bild och form med mera. Kulturrådet ser däremot en tydlig avgränsning gentemot professionella museer med egna samlingar och pedagogisk personal.

Eftersom statsbidraget numera borde vara väl inarbetat har vi inte längre beviljat bidrag för seminarier och utbudsdagar. Vi menar att det borde vara ett gemensamt intresse för skolor, kulturaktörer, kommuner och regioner att arrangera träffpunkter för informationsutbyte och inspiration.

Header logo