Utgångspunkter för bedömning av litteraturstödet

Syftet med stödet är att främja mångfald, kvalitet och fördjupning i utgivningen av litteratur samt främja spridning och läsning av litteratur (SFS 2010:1058, §3).

Generella utgångspunkter för bedömning inom efterhandsstödet till litteratur

I sin bedömning ska arbetsgrupperna ta hänsyn till bokens helhet; bland annat dess innehåll, redaktionella och tekniska kvalitet. Fler böcker än de som får bidrag kan uppfylla en eller flera av de uppställda kriterierna. Hänsyn ska även tas till den totala budgeten för efterhandsstödet för litteratur. Då budgeten är begränsad sker bedömningen i konkurrens med övriga sökta titlar.

Beskrivningen nedan utgör grunden för det resonemang om kvalitet som leder fram till arbetsgruppernas beslut.

Redaktionell kvalitet

Boken ska bedömas utifrån hantverksmässig kvalitet där hänsyn tas till korrekturläsning, språkbehandling, textkritisk granskning och tillförlitlighet i sak.

Texter i antologier bör sättas i ett sammanhang genom inledning eller efterord samt, där det är relevant, förses med uppgifter om tidigare publicering.

Vid bedömningen av utpräglad genrelitteratur, till exempel fantasy eller deckare krävs att de tänjer genrens gränser och tillför den något nytt av språklig, tematisk eller gestaltningsmässig art.

För litteratur i svensk översättning gäller att översättningen ska vara av god kvalitet och i första hand utgå från originalspråket samt andra kvaliteter av relevans för respektive kategori.

Teknisk kvalitet

Bokens format, formgivning, hållfasthet med mera ligger också till grund för bedömningen.

Elektroniskt publicerad litteratur

Stöd till elektroniskt publicerad litteratur kan ges i efterhand för produktion av elektronisk originalutgåva eller för nyutgåva som skiljer sig väsentligt från tidigare utgåva.

Vid bedömningen av elektroniskt publicerad litteratur tas hänsyn till utnyttjandet av mediets möjligheter att utveckla presentationsformen.

Klassisk litteratur

För stöd till klassisk litteratur gäller att:

  • Utgåvan ska vara textkritiskt tillförlitlig samt försedd med informativa förord och kommentarer. Rena nytryck får inte stöd. Vad gäller klassisk barn- och ungdomslitteratur vägs vid bedömning in om utgåvan är försedd med för- eller efterord.
  • Det bör vara ett avslutat författarskap som kan överblickas.
  • Texten måste ha ett självständigt värde; det räcker inte med författarskapets status.
  • För utländska klassiker bedöms också översättningens kvalitet liksom behovet av nyöversättning.
  • Utgåvan ska fylla ett tomrum på bokmarknaden. Om verket finns tillgängligt i bokhandeln eller antikvariskt i nyligen utgångna utgåvor ges inte stöd.

Litteratur utgiven på annat originalspråk än svenska

För litteratur utgiven på annat originalspråk än svenska gäller samma utgångspunkter för bedömning som inom övriga kategorier, därtill ska hänsyn även tas till om författaren är bosatt i Sverige samt olika språkgruppers tillgång till och behov av litteratur. Lektörsutlåtanden om och översättning till svenska eller engelska av boken ligger till grund för arbetsgruppens beslut.

Kriterier för bedömning av barn- och ungdomslitteratur

Utgångspunkter för bedömning av bokens kvalitet är:

  • Originalitet i relation till samtida utgivning och genre.
  • Upphovspersonens självständighet i gestaltandet i relation till genren.
  • Förmåga att tänja gränser för såväl genre, form och innehåll.

samt bokens förmåga att:

  • engagera och beröra genom fördjupad gestaltning
  • väcka nyfikenhet och vidga medvetenhet
  • förhålla sig öppet och ifrågasättande
  • gestalta komplexitet. 

När det gäller bilderboken bör bildberättandet kännetecknas av en förhöjande interaktion mellan text och bild. I övrig illustrerad litteratur bör bilderna bidra till fördjupad gestaltning. 

Böcker av seriekaraktär prioriteras generellt inte. För att en titel som ingår i en serie ska beviljas stöd gäller att den enskilda titeln äger självständighet och kan läsas fristående från övriga delar i serien.

Kriterier för bedömning av bildverk och serier

Utgångspunkter för arbetsgruppens bedömning av bildverks kvalitet är innehållsmässigt och rytmiskt samspel mellan text och bild, en adekvat formgivning där bokens grafiska form svarar mot dess innehåll. Vidare bedöms bildernas självständighet och originalitet, formmässig och stilistisk genombearbetning och gestaltning, samt bildåtergivningens kvalitet.

Kravet på svensk text är inte definitivt när det gäller bildverk, men om texten är avgörande för förståelsen av verket måste den finnas på svenska.

För bok som produceras i samband med utställning gäller att den bör ha ett självständigt värde för att rymmas inom stödet.

Utgångspunkt för bedömning av serier och grafiska romaner är originalitet inom sin genre samt intensitet och komplexitet i sitt konstnärliga uttryck. För utgivningsprojekt som spänner över flera volymer beaktas särskilt variation, förnyelse och relevans.

Utgångspunkter för bedömning av facklitteratur

Utgångspunkter för bedömning av boken är: tillförlitlighet i sak, aktivt reflekterande, välargumenterad, tillförande av ny kunskap, belysning av nytt område, aktualitet, värde som debattinlägg samt populärvetenskapliga kvaliteter.

  • Tillförlitlighet i sak innebär att texten är trovärdig, att hänsyn tagits till tidigare och aktuell forskning samt att faktauppgifter och empiri redovisats. Utöver refererande bör texten vara aktivt reflekterande och välargumenterad. Detta innebär att skribenten behandlar ämnet på ett adekvat sätt och för en stringent analys; såväl innehållsmässigt som stilistiskt. Det ingår inte i ledamöternas uppdrag att detaljgranska fakta och källor. Mycket djupgående faktagranskning bedöms vara författarens och förlagets ansvar. Arbetsgruppen ska däremot göra en helhetsbedömning av tillförlitligheten i sak.
  • Tillförande av ny kunskap kan innebära att kunskapen inte tidigare finns tillgänglig i bokform på svenska.
  • Belysning av nytt område kan innebära att ett nytt område/tematik eller ett redan etablerat område/tematik belyses från ett nytt perspektiv.
  • Aktualitet innebär att bokens tematik eller ämne är av särskilt intresse i samtiden. Detta kriterium gäller såväl forsknings- som debattinriktade texter. Det kan även handla om ett nytt intresse för tidigare forskning eller idé- och samhällsdebatt.
  • När arbetsgruppen ska ta ställning till en texts värde som debattinlägg tar gruppen ställning till utförandet och argumentationen. Frågor som gruppen exempelvis ställer är följande: Är diskussionen av samhällelig aktualitet och intresse? Är texten välargumenterad och välformulerad? Tas möjliga motargument upp och bemöts? Är det en röst som sällan hörs?
  • Populärvetenskapliga kvaliteter innebär att texten inte enbart är inomvetenskaplig, utan riktar sig till en bredare läsekrets.

I bedömningsprocessen tas även hänsyn till tillgången till och behovet av litteratur inom olika facklitterära områden. 

Utgångspunkter för bedömning av skönlitteratur

Utgångspunkter för bedömning av bokens kvalitet är intensitet, originalitet, komplexitet; förnyelse eller självständighet ifråga om litterär teknik.

  • Intensitet: Det kan syfta på en förhöjd upplevelse, där det språkliga uttrycket ger en fokuserad, koncentrerad och förtätad bild. Det kan också syfta på en språklig gestalt av mer självreferentiell karaktär, där själva uttrycksformen ger en kvalificerad och problematiserande utsaga om språkets och det litterära uttryckets natur.
  • Originalitet: Det innebär ett krav på förnyelse eller det litterära verkets personliga karaktär; verket skall inte enbart reproducera tidigare givna mönster, utan också bidra med en självständig vinkling av de problem som gestaltas eller de litterära uttrycksformer och tekniker som aktualiseras i texten.
  • Komplexitet: Det syftar både på litterära tekniker och gestaltade erfarenheter och idéer.
  • Självständighet ifråga om litterär teknik.

För lyriken ställs krav på pregnans och konstnärligt genomförda idéer, antingen dessa gäller ett konsekvent tydliggörande eller produktivt fördunklande bildspråk eller en lyriskt medveten och genomförd kritik av bildspråk och andra traditionella lyriska stilmedel. Poesin skall också på ett tydligt sätt kunna hänföras till lyriska traditioner eller en medveten kritik av dessa, eller idén om en tradition. Kravet på lyriskt och konstnärligt medveten gestaltning och en medveten språksyn är grundläggande.

Även för prosan krävs en medveten estetik, att texten visar ett konstnärligt genomtänkt och konsekvent förhållningssätt till prosans traditioner och tekniker. Vid bedömningar av prosaverk finns ett gestaltningskrav; texten skall på ett originellt och komplext sätt gestalta en erfarenhet eller en idé, och detta skall vara konsekvent genomfört eller med en meningsskapande diskontinuitet.

Header logo