Böcker och bibblor i regnbågens färger

I programpunkten om queer litteratur och hbtq-certifierade bibliotek medverkade Inti Chavez Perez, journalist och författare, Tatiana Soares bibliotekarie på Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg och Eva Gustafsson, projektledare Brytiga böcker i Umeå.

Programmet inleddes med att Inti Chavez Perez läste sin dikt ”Han kom”. Inti Chavez Perez, som i sin verksamhet arbetar mycket med ungdomar, språk och skrivande, var tydlig med vad som krävs om en verkligen vill inkludera alla.

– Vill man ha mångfald måste man schemalägga, prioritera och fokusera.

Chavez Perez berättade att han, med den makt han har, försöker göra så mycket som möjligt när han som fri aktör anlitas av vita, normativa institutioner för projekt. Han frågar sig exempelvis hur han kan påverka rekryteringen genom att ta in människor utifrån ett mångfaldsperspektiv. Själv har Chavez Perez erfarenhet av att vara den som glider in på den så kallade ”mångfaldsmackan”, som ett alibi och där en uppenbart vid rekryteringen av honom bortsett från hans kompetens.

Hallonbergens bibliotek i Sundbyberg var för några år sedan den första kulturverksamheten i Sverige som hbtq-certifierades.

Tatiana Soares berättade att certifikatet garanterar att verksamheten arbetar strategiskt för en god arbetsmiljö och ett respektfullt bemötande utifrån ett hbt-perspektiv. För att nå dit har personalen gått en utbildning som RFSL anordnar. Det tar cirka 6–8 månader att genomföra processen.
För att bli certifierad måste ett antal kriterier uppfyllas; kunskapsnivå hos anställda, aktivt arbete för att skapa en öppen och inkluderande arbetsplats, respektfullt bemötande samt ett kontinuerligt arbete för att upprätthålla standarden och planlagd kvalitetsgenomgång.
Certifikatet gäller i två år och kan därefter förnyas.

De konkreta resultat som processen har gett är, enligt Tatiana Soares, att biblioteket numera har ett gemensamt språk när de bemöter besökare, Det finns en kunskapsbas som exempelvis gör att personalen inte ”könar” individer. Personalen pratar inte om pojke eller flicka, utan om barn. Det har också förändrat sättet att tänka och personalen har blivit bättre på att synliggöra det som är osynligt. Sammanfattningsvis finns numera hbtq integrerat i sättet att tänka och arbeta på Hallonbergens bibliotek.

Sedan hösten 2014 driver Rättighetscentrum Västerbotten projektet Brytiga Böcker, som finansieras av Allmänna Arvsfonden.

I samverkan med bibliotekarier och kulturpedagoger i Umeå ska det tvååriga projektet undersöka hur en kan arbeta antidiskriminerande, bryta begränsande normer och lyfta mänsklig mångfald med hjälp av litteratur för barn och unga. Konkret arbetar en tillsammans med biblioteken och dess personal med exempelvis fortbildning och med aktiviteter för barnen via bibliotekets verksamheter med sagostunder och barngrupper i skolor och förskolor.

Eva Gustafsson, projektledare för Brytiga böcker, berättade att hon strävar efter att arbeta intersektionellt, det vill säga att hela tiden förhålla sig till hur olika former av diskriminerande maktordningar samverkar. Det finns sju diskrimineringsgrunder som omfattas av lagens diskrimineringsförbud: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Ett problem i sammanhanget kan vara att diskrimineringarna konkurrerar med varandra, att olika marginaliserade grupper ställs mot varandra när en specifik grupp lyfts. I det perspektivet blir det ett intersektionellt arbetssätt än viktigare.

Header logo