Tal av Anna Linder

Känner att jag vill hålla ett litet tal till er alla här idag:

Tack alla som engagerat sig för denna queera kultur konferens.
 
Tack alla ni som är här och lyssnar.
 
Tack alla ni som följer oss på webben.
 
Tack för att ni tar er tid att lyssna till oss.
 
Tack alla ni som är feminister.
 
Tack alla queers för att ni gör världen så mycket vackrare.
 
Tack alla Spermahoror.
 
Tack för alla små hen.
 
Ett tack varje dag kan ALLA bidra med och det gör oss starkare, tryggare, gladare. Det är något som jag idag vill ge till er alla för att skapa ett tryggare samhälle med tryggare platser.
Omtanke. Tillit. Förtroende. Omsorg. Nyfikenhet. Respekt.
 
TACK.
 
Queer feministisk film skapar tillfälliga eller eviga kollektiv och team som möjliggör andra sätt att skapa rörliga bilder på.
 
I ett rum som är tryggt blir också processen kreativ och inkluderande. Tillåtande.
 
Dessa rörliga bilder behöver skapas av dem som är aktiva feminister och queera. Tillsammans bildar vi på platsen, i rummet för konsten ett temporärt livsdokument. 
 
Ingen annan kan göra det.
 
Vi behöver den tilliten av er makthavare på institutionerna för att kunna skapa vår egen samtidshistoria.
Förtroendet kan inte fråntas oss när ni blir obekväma.
Lämna oss inte i det glappet av icke kunskap.
Se till att ni har den kunskapen hos er.
Ta in rådgivare i alla de sammanhang där ni inte kan göra en rättvis bedömning av materialet.

Anställ personer som är queera.
 
Konstprojektet Spermahoran påbörjades redan 2009 och tog fart via Vetenskapsrådets forskningsanslag 2013. Filmen har varit svår att få ytterligare bidrag till och kanske beror det på innehållet, tilltalet, formen… jag vet inte…
 
Filminstitutet är idag de som stöttat projektet med externa medel.
 
TACK Andra Lasmanis och Andreas Fock.
Tack för förtroendet.
 
Nu är filmen i alla fall snart klar och den kommer få sin premiär under 2016.
 
Viktigt för filmens miljö vid inspelningarna har varit den queera familjen.
 
Den valda   film   familjen.
Den trygga gemenskapen.
Utan den ingen film.
 
Ett fåtal personer har varit inblandade i skapandeprocessen. Mest för att filmen är högst subjektiv på ett plan, men förhoppningsvis universell och tillgänglig på ett annat plan.
 
Vi har experimenterat med ett rörligt ljus genomgående i filmen. Färg. Svart/vitt. Allt filmat på Super-8.
 
Textila material och sömnad har varit viktigt både framför kameran och under efterarbetet. Det har sytts i filmremsorna. Det har stuckits hål i våra kroppar… men de har också sytts ihop igen.
 
Vi har blivit inlindade. Förpuppade. För evigt tillsammans.
Att välja barn är också att välja att föreviga relationerna.
 
Klaustrofobiskt. Svårt. Fantastiskt.
 
Härmed historiserat material.
Dokumenterat.
Ni har sett oss. Idag. Här och Nu.

Jag vill även nämna några ord som saknas i vårt språk och hur ordet Spermahoran kom till.
 
Spermahoran är Juli Apponens egen benämning om sig själv som min tidigare donator.
 
Zafire Vrba var min donator och sedan min partner Hanna Högstedts donator. Numera vårt barns pärlemor. Vi säger att våra barn är pärlor. 
 
Mer om forskningsprojektet hittar ni på Akademin Valands hemsida och vill ni nå mig personligen och vara med och sprida Spermahoran ut i offentligheten så kan ni ta med er det blad som finns utanför.
 
TACK FÖR MIG <3

Header logo