Biblioteksstatistik under luppen

Har det blivit fler som arbetar på biblioteken eller färre? Har kostnaderna ökat eller minskat? Statistiken borde ge svar men pekar åt olika håll. Kommunförbundets siffror pekar på en annan verklighet än Kulturådets, en statistisk dissonans som granskas i en rapport från Sveriges Kommuner och Landsting.

Det finns betydande skillnader mellan Kulturrådets biblioteksstatistik och de uppgifter som Svenska Kommunförbundet presenterat. Medan Kommunförbundet kom fram till att bibliotekspersonalen mellan 1995 och 2002 ökade med tolv procent visar Kulturrådets siffror att personalen under samma period minskade med sju procent. Även då det gäller kostnadsutvecklingen har Kommunförbundet och Kulturrådet dragit olika slutsatser.

Sveriges Kommuner och Landsting har låtit granska statistiken och presenterar slutsatserna i rapporten På osäker grund - en kritisk granskning av svensk folkbiblioteksstatistik. Beträffande personalutvecklingen hittade rapportförfattaren Christina Ekbom en del olikheter i hur Kommunförbundet och Kulturrådet räknar de som arbetar på bibliotek, till exempel vilka yrkesgrupper som ska tas med. Och som en av orsak till det problemet pekar hon på att Kulturrådets anvisningar till uppgiftslämnarna är alltför kortfattade och otydliga.

Rapporten funderar dessutom kring hur man på ett rättvisande sätt ska mäta bibliotekens verksamhet. Boklån per invånare är sedan länge det viktigaste måttet, men bokutlåning är bara en del av verksamheten på dagens bibliotek. Kanske borde man också mäta antalet besök på bibliotekens hemsidor, eller antalet sagostunder och bokprat för skolklasser?

Therese Reitan på Kulturrådets utvecklings- och analysavdelning tycker det är bra att Sveriges Kommuner och Landsting har utrett skillnaderna i biblioteksstatistiken och håller med om att Kulturrådets anvisningar kan bli tydligare.
- Då det gäller årsverken kan det idag vara svårt att svara på hur mycket folk som egentligen jobbar på biblioteket. Hur ska man till exempel räkna folk som befinner sig i arbetsmarknadsåtgärder? Vi kan bli tydligare på vad som ska ingå. Sedan pekar rapporten på problemen med att skatta hur mycket ”bibliotek” som ingår i en kultur- och bibliotekschefs arbetstid.

Therese Reitan håller också med om att det är ett problem att dagens statistik inte fångar in stora delar av bibliotekens verksamhet, till exempel det biblioteken gör på webben, vuxenutbildning, allehanda evenemang etc. Här finns ett intressant utvecklingsarbete att ta tag i.
- Vi ska inte ta bort utlåningsstatistiken, men visst vore det bra att mäta även andra delar av verksamheten så vi kan få en tydligare bild av vad biblioteken egentligen gör. Samtidigt ska vi vara försiktiga med att göra statistiken för omfattande och krånglig. En grundstatistik som denna kommer aldrig att ge någon rättvisande eller heltäckande bild av verksamheten. Då måste den kompletteras med årsredovisningar och andra redogörelser.

En utveckling av den svenska biblioteksstatistiken kommer att ske i en dialog mellan de organisationer som sysselsätter sig med den. I samarbete med Kulturrådet kommer Sveriges Kommuner och Landsting i början av nästa år arrangera tre regionala konferenser med anledning av rapporten om biblioteksstatistik.

Header logo