Fem frågor till Anna Hedborg:Samspel och dialog avgörande

Samspelet med kommuner och landsting om utveckling och finansiering av kulturpolitiken är av avgörande betydelse. Dessutom måste Kulturrådet kunna ta en rejäl diskussion om omfördelning av de egna resurserna. Det säger Anna Hedborg, sedan 1 juli förra året ordförande i Kulturrådets styrelse.

Anna Hedborg var fram till årsskiftet generaldirektör för Riksförsäkringsverket och är nu ordförande i socialförsäkringsutredningen. Hon har också varit socialförsäkringsminister och arbetat som ekonom på LO.

Hur är ditt förhållande till kulturen?
- Det är gott. Problemet är att jag inte hinner med allt jag skulle vilja se och höra. Jag läser mycket men jag hoppas också att jag ska kunna få mera tid för teater, konserter och annat som jag vill ta del av.

Du har under många år arbetat med frågor som direkt eller indirekt har med folkhälsa att göra. Hur är det, finns det ett samband mellan kultur och hälsa?
- Det finns säker ett samband – åt alla håll. Men kulturen är ju först och främst viktig i sin egen kapacitet. I ett brett hälsoperspektiv, när vi pratar om hur man skapar ett fullödigt liv, kan naturligtvis kulturen ha betydelse. Men jag är skeptisk till ett alltför instrumentellt förhållningssätt i de här frågorna.

Vilka erfarenheter och vilken kunskap från ditt yrkesliv tror du kan vara till nytta i rollen som styrelseordförande för Kulturrådet?
- Jag har varit runt i alla typer av förvaltningar och har en bred erfarenhet som jag tror kan komma till nytta i det här uppdraget. Kulturrådet är så att säga den byråkratiska sidan av kulturpolitiken och för mig är det viktigt att den delen fungerar väl.

Vilka frågor är viktigast att lösa för att utveckla kulturpolitiken?
- Kulturpolitiken måste förmå att fånga det nya som händer inom kulturen och kunna satsa på det. Finns det inte nya pengar, måste vi omfördela våra nuvarande resurser. Det är det svåraste som finns. Kulturpolitiken fungerar ju så, att om den är framgångsrik skapas nya behov och ny verksamhet som till stor del blir beroende av bidrag. Kulturrådet måste kunna föra en prioriteringsdiskussion och vi har redan inlett den genom de omprioriteringar vi gjorde inför 2005.

- I det sammanhanget är också frågan om medfinansiering från kommuner och landsting viktig. Visserligen har Kulturrådet ett nationellt ansvar när det gäller t ex infrastruktur och tillgänglighet, men vi är inte ensamma om att finansiera kulturpolitiken. Samspelet med kommuner och landsting är av avgörande betydelse. En av de viktigaste frågorna för Kulturrådet framöver är att finna former för en konstruktiv dialog med framför allt landstingen om hur vi tillsammans ska kunna utveckla kulturpolitiken.

Vilka är de viktigaste profilfrågorna för Kulturrådet framöver?
- Förutom det som handlar om dialog och omprioriteringar tror jag kulturlivet får det svårt när penningflödet från EU:s strukturfonder minskar dramatiskt om något år. Kulturrådets redovisningar till regeringen visar hur omfattande de har varit. Rådets uppdrag kommer inte att bli lättare om strukturfonderna försvinner. Sedan tror jag det är viktigt att vi skaffar oss mera kunskap om hur det egentligen är inom kulturlivet. Vi behöver mer statistik, mer analys, flera utvärderingar. Kan vi visa att vi är framgångsrika med våra insatser - och det tror jag bestämt att vi är - så är det säkert det allra bästa argumentet för att resurserna till kulturen ska öka.

Header logo