Fem frågor till skolminister Ibrahim Baylan

Nyligen släpptes nio nya barnböcker på talspråket suryoyo. Titlarna är kända svenska barnböcker, bland annat Alfons Åberg, inlästa på cd. Förra gången Kulturrådet stöttade översättningar till suryoyo var det första gången assyrisk och syrianska barn i Sverige kunde lyssna till svenska barnböcker på sitt eget mordersmål. I anslutning till det nya boksläppet ställde vi fem frågor om barns läsning till skolminister Ibrahim Baylan, som också har suryoyo som modersmål.

Varför är läsning viktig för barns lärande?

– Att kunna läsa, skriva och räkna är grundläggande färdigheter för att klara sig i skolan och i livet. Vårt föränderliga och kunskapsintensiva samhälle ställer allt högre krav på kunskaper, kompetens och flexibilitet. Den pedagogiska miljön från förskolan till gymnasieskolan är avgörande för elevernas språkutveckling liksom behovet av en variation av olika läs- och skrivmiljöer. Det finns även ett ökande behov att kunna orientera sig i informationsflödet.

Var och när bör barn få tillgång till läsning?

– Ansvaret för läsningen finns hos alla vuxna i barnens omgivning, föräldrar, skola, bibliotek m.fl., läsandet kan utvecklas i de flesta sammanhang. Det är skolans ansvar att lära barn att läsa och enligt kursplanen i ämnet svenska skall skolan sträva efter att eleven utvecklar sin fantasi och lust att lära genom att läsa litteratur samt gärna läsa på egen hand av eget intresse.

– Insatser för läs-, skriv- och språkutveckling är av stor vikt för förbättrade resultat på alla nivåer i skolan. Inte minst för stödet till elever med utländsk bakgrund är kopplingen till läsning väsentlig. Detta sker även inom ramen för de uppdrag om segregerade områden som Myndigheten för skolutveckling fått.

Idag har vi ett gemensamt departement för kultur-, skol- och förskolefrågor. Hur samarbetar ni och vilka effekter får det för insatserna kring barns läsande?

– Samarbetet blir nu enklare och lättare. De områden som vi främst samverkar kring är bl.a. barnkultur och bibliotek. Effekterna kommer att synas bl.a. i budgetpropositionen och den språkpolitiska propositionen.

Enligt Kulturrådets undersökning nås bara hälften av skolbarnen av folkbibliotekens läsfrämjande arbete. Det går i snitt 3000 barn på en barnbibliotekarie. Bör skolan ta en aktivare roll i det läsfrämjande arbetet?

– Samarbetet med folkbiblioteken är viktig men i första hand arbetar jag som skolminister för att lyfta fram skolbibliotekens viktiga roll för lärandet. Skolbibliotekets pedagogiska roll i skolan är betydelsefull.

– Min uppfattning är att personalen i skolbiblioteken har en betydelsefull roll när det gäller att stimulera till läsning. Satsningen på personalförstärkning i skola och fritidshem fortsätter som ett särskilt statsbidrag t.o.m. läsåret 2005/06. Det är möjligt för kommunerna att utnyttja statens stöd till personalförstärkning i skola och fritidshem för detta ändamål.

– Mycket av arbetet inom skolbiblioteket bedrivs även av lärarna, som använder biblioteket som pedagogisk resurs. Några skolor har också sitt skolbibliotek integrerat med ett folkbibliotek och har därmed god tillgång både till böcker och till personal.

Varför är modersmålsundervisningen viktig?

– Många elever med utländsk bakgrund som kommer till Sverige sent under sin skoltid kan ha med sig goda ämneskunskaper från sina hemländer. Innan de har tillräckligt goda kunskaper i svenska språket för att fullt ut kunna tillgodogöra sig undervisningen i olika ämnen kan det ha mycket goda effekter att låta eleverna få en del av sin undervisning, i t.ex. matematik, på modersmålet. De försök som genomförts på olika håll i landet bekräftar också detta.

– Språkutvecklingen för elever med utländsk bakgrund, både i svenska språket och i modersmålet, är den enskilt viktigaste faktorn för att eleverna skall få en lyckad skolgång. Goda kunskaper i det svenska språket är en central och självklar förutsättning för att en elev med utländsk bakgrund skall lyckas i skolan och i förlängningen integreras i det svenska samhället. I dag pekar också i princip all nationell och internationell forskning på att även utvecklandet av modersmålet har stor betydelse för elevernas skolgång, såväl för den kulturella identiteten som för språkinlärningen och lärandet i ett mer övergripande perspektiv.

Header logo