Har ursprungsglöden svalnat?

Har ursprungsglöden i de kulturpolitiska målen svalnat i kommunerna? Och vad menas egentligen med att motverka kommersialismens negativa verkningar? Det är några av de frågor som ställs i en nyutkommen rapport om de nationella kulturpolitiska målen från Sveriges Kommuner och Landsting.

De mål för kulturpolitiken som antogs av en enig riksdag 1974 kom att få mycket stor betydelse för uppbyggnaden av den lokala kulturpolitiken i landets kommuner. De omarbetade nationella mål som antogs 1996 tycks däremot inte ha fått samma genomslag. Många kommunala kulturpolitiker och tjänstemän menar att de nationella målens inflytande på den lokala kulturpolitiken är högst begränsat – och en del känner inte ens till dem.

Denna dystra bild av de kulturpolitiska målens ställning målas upp i rapporten Ursprungsglöd och värmedöd: Om de nationella kulturpolitiska målen i den lokala kulturpolitiken som nyligen givits ut av intresseorganisationen Sveriges Kommuner och Landsting.

Skriftens författare Dimitrios Iordanoglou har intervjuat kulturpolitiker och tjänstemän i en handfull kommuner från Jokkmokk och Piteå i norr till Ystad i söder om hur de ser på de kulturpolitiska målens betydelse för det lokala arbetet. Hans slutsats är att de nationella kulturpolitiska målen inte är särskilt närvarande i den lokala kulturpolitiken.

”Det samlade intrycket är att kommunerna varken upplever sig vara hjälpta eller stjälpta, styrda eller stödda av de nationella målen för kulturpolitiken.”

Särskilt bland politiker var det ganska många som för första gången kom i kontakt med de nationella målen för kulturpolitiken i samband med att det stod klart att de skulle komma att intervjuas om hur dessa mål påverkat kulturpolitiken i hemkommunen. Det finns enligt rapporten exempel på lokalt utformade kulturpolitiska måldokument som verkligen genomsyras av de nationella målen, men de är få. De kommuner i vilkas måldokument referenser till de nationella målen antingen saknas eller endast skymtar förbi utan någon tydlig – eller någon som helst – återkoppling till de lokala målen är långt fler.

Ändå var det få politiker och tjänstemän som i sak hade något att invända mot de nationella målen, åtminstone om man bortser från målet att motverka ”kommersialismens negativa verkningar”. Att just detta mål av många av de intervjuade upplevdes som överspelat kan åtminstone delvis hänga samman med en ökande betoning på kulturens betydelse som lokaliserings- och tillväxtfaktor. Å andra sidan, framhåller Iordanoglou, kan det mot bakgrund av just denna utveckling hävdas att mer konsekventa och tydliga kulturpolitiska riktlinjer för samverkansformer mellan offentligt och privat aldrig varit så trängande som nu.

Header logo