Hearing om förnyelse av Rikskonserter

- Rikskonserter är ett utmärkt instrument, men detta instrument borde användas på ett bättre sätt.
Så beskrev statssekreterare Claes Ånstrand utgångspunkten för den hearing om Rikskonserters roll som Utbildnings- och kulturdepartementet nyligen anordnade. På plats i Rosenbad fanns företrädare för en stor del av det svenska musiklivet och det tycktes råda enighet om åtminstone en sak: Rikskonserter behöver förändras.

Under våren har departementet fört informella samtal med representanter för det svenska musiklivet, bland annat länsmusiken, musikarrangörer och chefer för landstingens kulturförvaltningar. Ur dessa samtal har utkristalliserats fyra frågekomplex som stod i centrum för hearingen: Rikskonserters kontakt med det samtida musiklivet, Rikskonserters organisation, konsertlokalen på Nybrogatan 11 och möjligheten av nya uppdrag.

Departementet anser att Rikskonserters kontaktnät gentemot musikvärlden behöver förstärkas för att verksamheten ska vara mer i samklang med vad som sker i dagens svenska musikliv. Nybrokajen 11 är en utmärkt konsertlokal, men borde kunna utnyttjas på ett bättre sätt, till exempel som ett fönster för musik med hemvist runt om i landet. Rikskonserter skulle dessutom kunna vidga sitt uppdrag till att omfatta även insamling av data och information om musikpolitik och musikverksamhet, samt fungera som förmedlande länk för forskning inom musikområdet.

Departementsrådet Hans Sand var moderator och framhöll inledningsvis att hearingen inte var att betrakta som ett förspel till en nedläggning av Rikskonserter. Frågan om Rikskonserters existens låg trots detta inbäddad i många av eftermiddagens inlägg som bland annat handlade om Rikskonserters anpassning till dagens musikliv, gammaldags centralism kontra modernt nätverkande och fasta eller fria resurser.

Rikskonserters direktör, Björn Stålne, höll med om att nätverkande är viktigt men menade att Rikskonserter redan idag lägger stora resurser på detta och ger stöd till andra aktörer i det svenska musiklivet. För övrigt höll Rikskonserters representanter en ganska låg profil, med motiveringen att deras uppgift för dagen var att lyssna snarare än att tala.

Flera av deltagarna efterlyste en utredning eller åtminstone en ”genomlysning” av Rikskonserter. Från departementets sida var dock intresset svalt. Departementsrådet Hans Sand tyckte att hearingens deltagare undervärderade sina egna möjligheter. Genom ett aktivt nätverkande med Rikskonserter skulle de själva kunna åstadkomma den utveckling man efterlyste.

Hearingen kommer under hösten resultera i en rapport från Utbildnings- och kulturdepartementet. Rikskonserter kommer sedan att få regeringens uppdrag att redovisa hur framkomna synpunkter tagits tillvara inom verksamheten.

Header logo