Kulturrådet vill underlätta för böcker med stöd

Sveriges Författarförbund riktar i en debattartikel på sin hemsida skarp kritik mot landets bibliotek för att de inte tar hand om böcker de får genom det statliga distributionsstödet. Kulturrådet har förståelse för att många bibliotek har en ansträngd situation och undersöker vad som kan göras för att underlätta för biblioteken att ta emot distributionsstödets böcker.

För att trygga bokutgivningen på en liten marknad som den svenska finns det ett statligt stöd till litteratur. Syftet med litteraturstödet är att främja kvalitet och mångsidighet i bokutgivningen. Sedan 1999 finns ett distributionsstöd kopplat till litteraturstödet. Tanken är att den stödda kvalitetslitteraturen skall ha möjlighet att nå läsare över hela landet, och därför distribueras samtliga böcker som får litteraturstöd utan kostnad till landets kommunbibliotek.

Den utredning som Kulturrådet gjorde ett par år efter införandet av distributionsstödet, Bästsäljare och hyllvärmare. Bestånd och utlåning av boktitlar med litteraturstöd 1998-2000, visade att var femte bok med stöd aldrig införlivades i bibliotekens bokbestånd.

Signe Westin, som handlägger litteraturstödet på Kulturrådet, framhåller att utredningen har några år på nacken och att ingen faktiskt vet hur mottagandet av böcker med stöd ser ut idag.
– Vårt intryck är att det har blivit bättre, även om vi är medvetna om den kritik och de svårigheter som finns.

Orsaken till att böcker med stöd inte hittar fram till lånehyllorna är många gånger att biblioteken inte tycker sig ha tid att ta hand om dem. Statens kulturråd ger varje år litteraturstöd till drygt 700 boktitlar, och att förbereda så många böcker för utlåning kan för ett mindre bibliotek innebära en rätt betungande uppgift.

Signe Westin säger att Kulturrådet har förståelse för att många folkbibliotek har en ansträngd arbetssituation och kan känna sig tvungna att prioritera öppethållande framför iordningställande av böcker.
– Givetvis innebär det merarbete att ta hand om de litteraturstödda böckerna, som inte är katalogiserade eller anpassade för utlåning.

En del av böckerna kan också uppfattas så specialiserade att små bibliotek bedömer att det inte finns avsättning för dem, andra böcker kanske man redan har hunnit köpa och anser att det räcker med ett exemplar. Men Kulturrådets uppfattning är ändå att många bibliotek lägger ned ett stort arbete med att hitta läsare till böckerna. Dubbletter skickas vidare till filialer, fackböcker slussas till skolbibliotek och lärcentra och böcker på invandrarspråk till flyktingförläggningar. Kulturrådet får också kommentarer – framför allt från mindre bibliotek – att de genom distributionsstödet kan erbjuda sina besökare en helt annan bredd i bokbeståndet än vad de annars skulle kunna göra.

– Man får heller inte glömma barnböckerna, säger Signe Westin. Med dem är det helt okomplicerat, de åker som regel bara rätt upp på hyllorna.

Signe Westin understryker att biblioteken inte har någon skyldighet att införliva de litteraturstödda böckerna med sitt bokbestånd, men tillägger att böckerna har fått stöd just för att de har bedömts ha särskilda kvaliteter och att det därför förstås ändå är önskvärt att så många som möjligt letar sig fram till bibliotekens läsare.

Kulturrådet undersöker för närvarande vad som kan göras för att underlätta bibliotekens mottagande av böcker med stöd.

Header logo