Fri entré: Publiktillströmningen håller i sig

Publiktillströmningen vid de statliga museer som infört fri entré håller i sig. Det visar Kulturrådets redovisning av första halvåret 2006 till regeringen. Redovisningen omfattar dessutom museernas egna erfarenheter av fri entré-reformen. Den visar bl.a. att man nått en bredare publik än tidigare. Museerna är över lag mycket positiva till reformen även om det finns en del verksamhetsmässiga problem som man försökt lösa på olika sätt.

Publikutvecklingen vid de nitton statliga museer som har fri entré (de flesta fr o m 2005) har varit mycket gynnsam. Mellan åren 2004 och 2005 ökade det sammanlagda antalet besök vid dessa museer med 2,2 miljoner, vilket motsvarar en ökning på 85 procent för samtliga museer. Kulturrådets siffror för första halvåret 2006 redovisar ackumulerat 2 277 000 besök vid de nitton museerna. Sammanlagt innebär detta en minskning jämfört med första halvåret 2005 med ca 48 000 besök, motsvarande 2 procent.

En slutsats från den aktuella statistiken blir dock ändå att den höga publiktillströmningen i stort håller i sig. Besöksutvecklingen under första halvåret 2006 är uppenbart bättre än förväntat. Många museer hade räknat med en större tillbakagång under 2006 efter det första reformårets mycket höga besökssiffror.

Museerna positiva
Museerna har till Kulturrådet redovisat sina egna erfarenheter av fri entré under det första året. Av dessa redogörelser framgår att de över lag är mycket positiva till utfallet av reformen. Besöksutvecklingen har genomgående upplevts som stimulerande av personalen vid museerna.

Kulturrådet har genomfört publikundersökningar vid åtta av de nitton museerna. Av dessa framgår att det för en mycket stor andel – hela 58 procent – av samtliga besökare var första besöket vid det aktuella museet. Att reformen nått en ny och breddad publik bekräftas också av egna undersökningar som museerna gjort.

Fler museipedagoger
Bland de verksamhetsmässiga konsekvenser av reformen som museerna fått hantera finns en generellt ökad efterfrågan på organiserade visningar, vilket har lett till att ett flertal museipedagoger har anställts. Samtidigt upplevs det stora antalet obokade grupper från skolor och förskolor som ett problem av många museer. Dessa grupper kan innebära störningar för visningar för de bokade grupperna eller för enskilda besökare.

Några museer har sett över sina säkerhetssystem och förstärkt väktarresurser. Över lag har dock de säkerhetsmässiga problemen i anslutning till reformen varit små och hanterbara. Flera museer rapporterar om ökat slitage och ett större behov av städning och övrig lokalvård.

Kulturrådet har också mätt attityder till fri entré. Fyra av fem tillfrågade museibesökare vid de åtta museer som ingick i undersökningen var positiva och säger att de kommer att kommer att gå oftare på museer med fri entré. Endast 14 procent uppger att fri entré inte kommer att påverka deras museibesök i framtiden.

Fortsatt utvärdering
Kulturrådet har på regeringens uppdrag följt och utvärderat fri entréreformen sedan starten, bl.a. genom att regelbundet redovisa publiksiffror vid de nitton museerna. Föreliggande redovisning är en del av den stora utvärdering Kulturrådet sammanställer i höst och som bl.a. kommer att omfatta de ekonomiska konsekvenserna av reformen samt en analys av vad de slopade entréerna har betytt för de museer som behållit sina entréavgifter.

INFORMATION

Header logo