Kulturen stark inom folkbildningen

Under 2005 hade studieförbunden sammanlagt 18,9 miljoner deltagare i sina 615 000 aktiviteter. De allra flesta - 15,6 miljoner - deltog i olika kulturprogram. Även inom den ordinarie studiecirkelverksamheten var kulturämnena rikt representerade. Det visar den sammanställning av studieförbundens verksamhet som Kulturrådet redovisar (Kulturen i siffror 2006/1). Sammanställningen visar också att tre femtedelar av deltagarna i studiecirklarna var i åldrarna 25-65 år och att andelen män uppgick till 42 procent.

Studiecirkeldeltagarna hos de nio förbund som ingår i statistiken fördelade sig under förra året på 178 olika ämnen. Flest cirklar anordnades dock i improvisatorisk musik (rock, jazz) och föreningskunskap - 27 000 respektive 22 000. Mer än hälften av studiecirkeldeltagarna följde cirklar inom ämneskategorin humaniora och konst. Det går också att se vilka studiecirkelämnen som var mest populära både länsvis och per kommun. Som exempel kan nämnas att i Stockholms län ville de flesta delta i cirklar med (i fallande ordning) improviserad musik, teater och dramatik samt sång och musik i grupp medan det i Örebro län var föreningskunskap som var det populäraste ämnet följt av improvisatorisk musik och beteendevetenskap.

Sedan mitten av 1980-talet har det totala antalet deltagare i studiecirkelverksamhet varierat mellan 2,5 och 2,9 miljoner. Sedan år 2000 har antalet minskat med nästan en halv miljon och uppgick år 2005 till 2,3 miljoner.

Under 2005 arrangerades 230 000 kulturprogram med sammanlagt 15,6 miljoner deltagare, vilket innebär att 65 personer i genomsnitt deltog i varje program. Föreläsningar samt sång och musik var de mest populära kategorierna med 84 000 respektive 78 000 arrangemang. Dans var den form av kulturprogram som drog flest deltagare per arrangemang, i genomsnitt 131 personer. Detta medförde, trots att antalet dansföreställningar var relativt litet, att det totala antalet deltagare i dansarrangemang blev över 800 000 personer.

Av Kulturrådets sammanställning går också att utläsa hur antalet aktiviteter anordnade av studieförbunden fördelar sig geografiskt. I förhållande till befolkningen hade Västerbotten flest aktiviteter, följt av Gotland, Norrbotten, Gävleborg och Värmland. Om man räknar antalet deltagare per invånare i studieförbundens totala verksamhet, det vill säga studiecirklar, kulturprogram och annan gruppverksamhet, ligger Västernorrland i topp, följt av Värmland, Västerbotten, Jönköping och Norrbotten.

Folkbildningen finansieras till största delen genom stöd från staten, landstingen och kommunerna. Det mesta av folkbildningsarbetet sker inom ramen för studieförbundens verksamhet, t ex i form av studiecirklar och olika kulturverksamheter. Studieförbunden finns i samtliga kommuner. På många orter är studieförbunden ensamma om att förmedla och finansiera professionell kultur och de har därför en nyckelroll för att främja de kulturpolitiska målen om tillgång till och deltagande i kulturaktiviteter.

Som statistikansvarig myndighet inom kulturområdet sammanställer Kulturrådet varje år statistiska uppgifter om studieförbundens verksamhet.

Studieförbunden 2005: Kulturen i siffror 2006/1 finns både i tryck och i pdf-format (se länk nedan). På Kulturrådets webbplats finns även tabeller redovisade på kommunnivå.

Studieförbunden 2005: Kulturen i siffror 2006/1

Ytterligare information:
Siv Junback, handläggare
Telefon: 08-519 264 44
E-post: fornamn.efternamn@kulturradet.se

Per Svenson, presschef
Telefon: 08-519 264 49, 070-397 76 80
E-post: fornamn.efternamn@kulturradet.se

Header logo