Suryoyo i Södertälje: Ett projekt som kan utvecklas

Ett demokratiskt projekt på barnens villkor. Så karakteriserar forskaren vid Lärarhögskolan i Stockholm, Ing-Marie Parszyk, projektet ”Barnböcker på suryoyo” som genomförts i förskolor i Södertälje med ekonomiskt stöd från bl.a. Skolverket och Kulturrådet. Under en del av projekttiden 2004-2006 följde Ing-Marie Parszyk arbetet och nyligen publicerades hennes utvärderingsrapport ”Tvåspråkig läslust”.

Idén till projektet väcktes av förskolepedagoger i Södertälje. De insåg att det saknades material för att arbeta med att utveckla modersmålet hos de assyrisk/syrianska barn som talade suryoyo. Vid projektstarten 2001 hade var åttonde barn i Södertälje rötter i assyrisk/syriansk kultur. Målsättningen var att ge alla suryoyo-talande barn möjlighet att låna böcker på sitt modersmål på biblioteket.

Problemet var bara att suryoyo är ett talspråk som saknar motsvarighet i ett etablerat skriftspråk. Därför spelades översättningarna in på en cd som bifogades de sagoböcker som ingick i projektet. Motiven för att använda detta modersmål redan i förskolan handlar i grunden om att barnen ska lära sig uppleva och förstå svenska. Initiativtagarna underströk att de ville arbeta med och utveckla det svenska språket och barnens modersmål och på det sättet stödja en dubbel kulturtillhörighet. Men det fanns också en läsfrämjande aspekt i projektet - att väcka intresse hos barnen för böcker och läsning.

Bland de böcker som översattes och gavs ut i tvåspråkiga versioner fanns flera av ”klassikerna” bland svenska barnböcker: ”God natt Alfons Åberg”, ”Historien om någon”, ”Nicke Nyfiken får en cykel” och ”Petter och hans fyra getter”.

Språket suryoyo har sina rötter i de assyrisk/syrianska invandrarnas ursprung. Inga assyrisk/syrianska barn som nu går i Södertälje förskolor har själva invandrat, men starka traditioner för språket vidare i familjerna i flera generationer. Utvärderingsrapporten visar att projektet ”Tvåspråkig läslust” har tagits emot positivt av pedagoger, föräldrar, bibliotekspersonal och fritidsledare i kulturskolor. Dessutom – vilket ju inte är det minst viktiga – är barnens förtjusning över sagor på suryoyo påtaglig. Rapporten berättar bl.a. om glädje och nyfikenhet hos barnen – men också om förvåning eftersom modersmålet här hamnat på ”fel” plats. Sagoböcker tillhör ju annars den svenska sfären i deras vardag och nu suddas ytterligare en etnisk gräns ut.

Den här idén kan utvecklas och ”översättas” till andra språk, menar utvärderaren Ing-Marie Parszyk. En av förskolepedagogerna i Södertälje har redan överfört arbetssättet till arabiska barn. Ett annat sätt att utveckla suryoyomodellen kan också vara att vända på perspektivet och översätta syrianska sagor till svenska.

Header logo