Kulturrådet föreslås få nya uppgifter

Kulturrådet kan bli den myndighet som gör samlade bedömningar, utvärderingar och uppföljningar av kulturpolitiken. Rådet föreslås samordna förhandlingarna med regionerna om morgondagens kultursatsningar. Samtidigt föreslås bidragshanteringen flyttas från Kulturrådet till den nya myndigheten för konstarterna. Det är innebörden av de förslag som direkt rör Kulturrådet i kulturutredningens slutbetänkande som nyligen överlämnades till regeringen.

Kulturrådet ska, om utredningens förslag blir verklighet, sköta överläggningarna med landets regioner. De statliga medel som utredningen förslår ska ingå i förhandlingen är de som rör de regionala kulturinstitutionerna och medel till arrangörer och kulturkonsulenter. Utredningen föreslår att Kulturrådet även samråder med regionerna om fördelningen av statliga medel från Riksantikvarieämbetet, Riksarkivet, Nämnden för hemslöjdsfrågor och Riksteatern.

Fördelningen ska göras utifrån kriterier i en ny förordning, utfärdad av regeringen samt i ljuset av de nya nationella kulturpolitiska målen.

En bärande tanke i betänkandet är förskjutningen från en sektorspräglad kulturpolitik till en mer breddad syn på kultur där kulturpolitiken integreras i samhället i stort, s. k aspektpolitik. Utredningen föreslår att Kulturrådet och regionerna öppnar för en bredare dialog med det civila samhället i regionerna. Samarbetet med civilsamhället ska stärkas och aktuella organisationer ska ges plats i förhandlingarna med statens företrädare. 

Rådet ska också följa upp och utvärdera kulturpolitiken, bearbeta insamlat material och förse regeringen med underlag för kvalificerade beslut. Det här är uppgifter som Kulturrådet redan utför. Men utredningen vill även att Kulturrådet samlar och tillgängliggör bra arbetsmetoder och goda exempel. Inom skolans område föreslås rådet få i uppdrag att just sprida arbetsmetoder och goda exempel samt utvärdera andra myndigheters och institutioners kultursatsningar i skolan.

Ytterligare ett tydligt stråk i betänkandet är tanken att morgondagens kulturpolitik agerar sida vid sida med andra politikområden. Det gäller bl.a. områden som regional tillväxt, entreprenörskap och hälsa.

Kulturrådet, liksom andra statliga myndigheter som arbetar med näringslivsfrämjande frågor, bör skapa träffpunkter där kulturskapare och marknadsaktörer kan mötas. Kulturrådet föreslås också utvärdera andra kulturmyndigheters och kulturinstitutioners arbete med hälsofrågor.

Samtidigt som Kulturrådet tilldelas en ny roll och får nya uppgifter föreslår utredningen i sitt slutbetänkande att viss verksamhet, framförallt rådets bidrag, flyttas till en ny myndighet som ska hantera stöden till kulturlivet. Dit flyttas också bidrag från Konstnärsnämnden, Rikskonserter och Författarfonden.

I samband med flytten av bidragen vill utredningen se en förändring av rådets branschstöd. Bl. a. föreslås rådets bidrag Kultur i arbetslivet också syfta till att vidga arbetsmarknaden för kulturskapare. Litteraturstödet, stödet till kulturtidskrifter och fonogramstödet föreslås bli allmänna stöd inom litteratur och bibliotek respektive musik. Också rådets bidrag till de fria grupperna flyttas till den nya myndigheten.

De frågor som rör bibliotek och museer som Kulturrådet idag hanterar, föreslås flyttas dels till den nya myndigheten (sfären) för arkiv, bibliotek och språk dels till myndigheten(sfären) för samtid, historia och livsmiljö.

Utredningen föreslår att en organisationskommitté tillsätts för den nya myndigheten. Kommittén ska på en konkret nivå föreslå hur den nya myndigheten ska se ut. Statskontoret får i uppdrag att kontrollera de ekonomiska ramarna. Såväl Kulturrådet i sin nya form, som den nya myndigheten som hanterar stödet till kulturlivet förväntas vara i drift under 2010.

Nu skickas utredningens förslag på remiss. Ett stort antal institutioner och myndigheter ska inom tre månader reagera på förslagen. Därefter sammanställs remissvaren i Regeringskansliet och en proposition lämnas till riksdagen under hösten 2009.

Header logo