Från vänster Christina Gedeborg-Nilsson, Alexandra Charles, Gunilla Jarlbro och Töres Theorell.

Kultur gör oss friska

Vi mår bra av kultur. Det konstaterades under Kulturrådets paneldiskussion om kultur och hälsa. Kultur hjälper oss att inte bli sjuka och kan vara en viktig del i rehabiliteringen när vi ändå blir det. Seminariet var det fjärde i Kulturrådets satsning på kulturpolitisk debatt under våren.

De senaste årens tvärvetenskapliga forskning där samhällsvetenskap, naturvetenskap och humaniora korsbefruktat varandra har tagit sin utgångspunkt i att hälsa och ohälsa är mycket mer än en medicinsk diagnos.  Liksom att hela människans behov av stimulans måste tillgodoses för att vi ska förbli friska och för att ge oss en framgångsrik rehabilitering om vi ändå blir sjuka . Bland annat har sambandet mellan kulturella aktiviteter och hälsa studerats. 
 Den nya neurobiologin har lärt oss att kultur går in i hjärnan på ett annat sätt än det vanliga samtalet. Kulturella upplevelser adderar ett mervärde eftersom de ger emotionella kickar som inte passerar förnuftet, berättade Töres Theorell, professor vid Institutet för psykosocial medicin och Karolinska institutet.

Alexandra Charles, ordförande i 1,6 och 2,6 miljonerklubben som verkar för ett holistiskt synsätt på kvinnohälsa och har ett stort engagemang i äldre kvinnors situation inom äldrevården, aktualiserade frågan om kultursyn och hur vi definierar kultur.
Det är till exempel inget fel på dragspelsmusik, men alla äldre gillar den inte.

Att vilken kultur som helst inte hjälper vem som helst bekräftas av forskningen.
Valfrihet  är viktigt. Det är när man tar del av eller utövar något som man tycker om som hälsoeffekten uppstår, sa Gunilla Jarlbro, professor i medie- och kommunikation vid Lunds universitet.

Hon var ordförande i Vetenskapsrådets forskningsprogram Kultur och hälsa som pågick mellan 2006 och 2008.
Av det skälet hade Vetenskapsrådets forskningsprogram en bred definition av kultur som exempelvis inkluderade matkultur. Vi använde heller inga indelningar som finkultur eller populärkultur. Om man lyssnar på dansbandsmusik eller opera spelar ingen roll för hälsoeffekten.

Christina Gedeborg-Nilsson, ordförande i Nätverket för kultur i vården i Sverige och i styrgruppen för det nordiska samarbete inom kultur och hälsa, berättade om försöksverksamheten ”Kultur på recept” som pågår i Region Skåne.  Regeringsuppdraget är att korta sjukskrivningstiden för långtidssjukskrivna och innebär att läkarna på Helsingborgs vårdcentral remitterar patienter till ett rehabiliteringsteam där det bland annat ingår en kulturkoordinator.  Patienterna ordineras gruppträffar två till tre gånger i veckan under tio veckor.
Fokus ligger på det friska. Man blir en deltagare istället för en patient.  Grupperna besöker till exempel Fredriksdals friluftsmuseum, Sofiero, Dunkers kulturhus där de sjunger tillsammans och går på konstmuseer guidade av kulturpedagoger, berättade Christina Gedeborg-Nilsson. Vi utarbetar en metod för att använda kultur i vården som kan spridas till andra.

Jag hoppas att kulturen ska bli en så självklar del av vården att det inte behövs något recept, även för att förebygga ohälsa, sa Gunilla Jarlbro.

Forskningen kartlägger hur kultur påverkar oss på område efter område, men mycket grundforskning återstår fortfarande att göra.
Nu pågår exempelvis en studie om chefsutveckling där de som läser dikter och lyssnar på musik blivit mer empatiska och har lättare att se de anställdas behov än kontrollgruppen som följer ett traditionellt pedagogiskt utvecklingsprogram, berättade Töres Theorell.

Han hade fler exempel.
Barn som spelar ett instrument blir ofta duktiga på matematik och språk. Vi tror att de får fler synapser i hjärnan. Effekten försvinner dock om man slutar att spela, precis som en muskel förslappas om den inte tränas. Vi har också sett att glad musik kan bromsa tidiga former av åderförkalkning liksom att magrörelserna påverkas av ljudmiljön.

Gunilla Jarlbro efterlyser forskning med genusperspektiv inom området.
Kvinnorna är kulturbärare i vårt samhälle, de går mycket mer på teater, konserter och utställningar än vad männen gör. Ändå är kvinnorna som grupp sjukare än männen och ohälsotalen ökar hela tiden. Hårddrar man resonemanget ser den professionella kulturen ut att vara livsfarlig, sa hon och skrattade.

Panelen kunde, tillsammans med forskare i publiken, konstatera att tvärvetenskaplig forskning har svårt att få medel och efterlyste en medveten politik för att främja långsiktigt samarbete mellan disciplinerna.

Moderator för samtalet var Benny Marcel från Kulturrådet.

Läs mer om Kulturrådets satsning

Header logo