Vitala kulturtidskrifter behövs

Kulturtidskrifternas betydelse för samhällsdebatten var i fokus när Kulturrådets sista kulturpolitiska debatt gick av stapeln i Almedalen. Panelen såg på utvecklingen för kulturtidskrifterna med både med oro och tillförsikt.

Regeringens förslag på ny definition av vilka kulturtidskrifter som kan söka statligt stöd har upprört många journalister. De har befarat att samhällsfrågor skulle tvingas försvinna från kulturtidskrifterna.

När den slutliga definitionen kom den 1 juli står det att en kulturtidskrift kan bedriva ”kulturdebatt i vid mening” – och tidskrifter som lever upp till detta kan därmed söka statligt bidrag via Kulturrådet. Panelen tyckte att denna formulering var lagom luddig.
– Den kan tolkas hur som helst, tyckte Rakel Chukri, kulturchef Sydsvenskan.

– Det går inte att sätta en gräns mellan kultur- och samhällsdebatt, menade Mats Wiklund, redaktör Axess, som inte tar emot några statliga medel.

Per Wirtén, före detta chefredaktör Arena, som i höstas angrep regeringens förslag till en avsmalnad definition, var nu nöjd med slutdefinitionen.
– Det är bra med denna vidd. Nu lämnar regeringen över till Kulturrådet att tolka, sa han, men hävdade ändå att regeringen är rädd för samhällsdebatt.

– Kanske skulle det behövas två stöd - ett kulturstöd och ett samhällsstöd till tidskrifter, föreslog Per Wirtén.

Henrik Toremark, stabschef Kulturdepartementet, betonade att man med den nya definitionen vill minska detaljstyrningen och värna om yttrandefriheten - men att man måste våga prioritera.
– Alla tidskrifter kan inte vara berättigade till stöd, det skulle vara orimligt, sa han.

Nytt från den 1 juli är också att en kulturtidskrift ska vara teknikneutral och att den inte, som tidigare, behöver gå med förlust för att få statligt stöd.
Kulturrådet ger cirka 18 miljoner kronor varje år till kulturtidskrifter. 130 tidningar ansökte förra året om bidrag, och 100 fick det. Någon ökning av anslagen är inte aktuell enligt Henrik Toremark.

Gunilla Kindstrand, ordförande i Kulturrådets referensgrupp för tidskriftsstödet, är en av de som i praktiken kommer att arbeta med urvalet av de tidskrifter som ska få stöd. Kvaliteten står i fokus vid urvalsprocessen, berättade hon, och medgav att tidningar kommer att försvinna när de brister i kvalitet, men att nya kommer till. Gunilla Kindstrand räknar med att antalet ansökningar nu kommer att öka när alla kulturtidningar – oavsett medium och ekonomisk situation kan söka bidrag.

Kulturtidskrifternas framtida roll

Rakel Chukri beskrev den maktkamp som ofta förekommer mellan tidningarnas ledning och kulturredaktionen, där ledarskribenterna vill äga samhällsdebatten. Krympta kultursidor i dagstidningarna – som mer liknar nöjessidor – utan plats för varken kulturpolitisk debatt, forskarrön eller essäer, är också ett problem.
– Kulturtidskrifterna kan få en viktig roll när kulturdelen i dagstidningarna minskar, sa hon.

Det lyftes fram flera goda exempel på nya kreativa nättidningar, men Per Wirtén lade in en brasklapp om att till slut är det ändå någon som måste betala dessa. Det kostar mycket att göra nättidning och det går inte att ta betalt.
– Webben är död för tidskriften, menade han, men tillade att läsplattan kan skapa nya möjligheter, eftersom man då kan få in pengar för det som produceras.

Gunilla Kindstrand inflikade att nättidningarna är viktiga för mångfalden, de kan vara räddningen för mycket smala tidskrifter, och för språk som talas av få.
– Framöver kommer man att plocka ihop sin egen tidskrift och prenumerera på sin favoritförfattare, förutspådde hon.

Andra digitala plattformer som lyftes fram var de globala arenorna.
– Jag blev intervjuad av australiensisk radio om en artikel jag skrivit för Arena och lagt ut på en internationell plattform, berättade Per Wirtén. Vilken skillnad en tidskrift kan göra!

Tidskriftsbegreppet håller på att luckras upp, en tidskrift kan vara en bok, ett radioprogram, en webbsida, ett tv-program. Innehållet kan också komma att förändras när unga människor tolkar kulturen på nytt sätt.
– Vi behöver kulturtidskrifter där tempot får vara böljande och långsamt – i kontrast till den övrigt korta och snabba medierapporteringen, sa Gunilla Kindstrand.

– Kulturtidskrifterna är en del i det stora demokratiska samtalet, de spelar en viktig folkbildande roll, menade Mats Wiklund.

Moderator Thord Eriksson sammanfattade dagens diskussion och konstaterade att panelen ser optimistiskt på framtidens kulturtidskrifter. Vi kan se fram emot nya innovativa och spännande kulturtidskrifter som kan vara morgondagens plantskolor för kulturdebattörer och -skribenter.

Mer kulturdebatt i Almedalen

Sponsring, stiftelsepengar och skatteavdrag i hetluften
Livlig debatt om koffertmodellen

Header logo