Foto: Martin von Brömssen.

Fristadshandboken sätter fart på redan stark fristadsrörelse

I Kulturrådets monter på Bokmässan i Göteborg har den digitala fristadshandboken just presenterats. På Kulturrådets scen har flera diskuterat fristäder under mässans två första dagar: Kerstin Brunnberg, ordförande Kulturrådet, fristadsförfattaren Anisur Rahman, Elisabeth Dyvik och Helge Lunde från ICORN Stavanger och Fredrik Elg, Kulturrådet. Alla konstaterar att fristadsfrågan är på stark frammarsch. Kulturrådets generaldirektör Kennet Johansson talade övergripande om yttrandefrihet.

Efter seminariet berättar Fredrik Elg:
 – Det är en oerhört spännande period just nu; en stark rörelse är på gång och många nya städer och regioner har visat intresse, säger Fredrik Elg, fristadshandläggare på Kulturrådet.

Fredrik Elg beskriver framväxten av fristadrörelsen i Sverige. Länge fanns bara Göteborg, som gick med 1996 och Stockholm som blev fristad 1998. Sedan dröjde det tio år innan Uppsala och Malmö följde efter. För tillfället har vi sex fristäder; Sigtuna är den senaste i raden och skrev kontrakt med ICORN på mässan under torsdagen.

Fredrik berättar att han pratat med flera andra städer som vill in. Fristadshandboken har redan bidragit till att frågan blivit aktuell i fler kommuner. Den digitala handboken tar upp frågor om visum och uppehållstillstånd, sjukvård och socialförsäkringar, sekretess och säkerhet. Den innehåller också mycket av fristädernas och fristadsförfattarnas samlade erfarenheter.

Anisur Rahman, som ursprungligen kommer från Bangladesh, har varit fristadsförfattare i Uppsala i två år och han är nu kvar och verksam som författare i staden. Fredrik poängterar hur viktigt det är att handboken riktar sig till författarna själva och inte bara kommunens olika funktionärer. Han berättar om hur handboken innehåller många tips om var fristadförfattaren kan söka information på olika myndigheter som Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och kommunen. 
¬ Det är ju en komplex fråga. Det gäller ju både yttrandefriheten i världen och en människas vardagsliv 24 timmar om dygnet. Det gäller också att vara uppmärksam på fristadsförfattarens personlighet, någon har behov av anonymitet, andra av sociala nätverk, arenor och kollegiala nätverk.

Fredrik Elg har också märkt att flera fristäder börjat samarbeta och hittar trygghet i varandras sätt att arbeta och söker kontakt med varandra. De mindre städerna behöver exempelvis ofta scener.   Stockholm har Kultuhusets scen som hemvist för fristadsförfattaren, i Malmö är fristadsarbetet kopplat till den Internationella författarscenen. Växjö och Sigtuna är banbrytande som mindre städer inom fristadsrörelsen.

Fredrik poängterar det viktiga i att fristadsarbetet inte är bistånd, att det inte bara ska gå ut på att Europa ”hjälper” Afrika och Asien. Det är bra att Mexico City och Miami också är fristäder. Det pågår ett arbete för att rekrytera fristäder till nätverket, även i andra delar av världen, som Afrika och Asien.

Kerstin Brunnberg betonar vikten av att utvidga fristadsbegreppet:
–  Litteratur är bara ett konstnärligt uttryck. Nu måste organisationer inom musik och bildkonst göra sitt arbete så att fler fristäder inom andra konstområden kan skapas. I Skandinavien har bland annat svenska SKAP, norska Musikernes Fellesorganisasjon och danska Freemuse börjat bygga en organisation motsvarande ICORN och Pen International.

ICORN har ett 40-tal fristäder i världen. Nu tror Fredrik Elg att musikfristäder i norden kommer att skapas inom kort.

KONTAKT

Helene Oljons
Pressekreterare
Telefon: 08-519 264 25
helene.oljons@kulturradet.se

Fredrik Elg
Handläggare, Fristadshandboken
Telefon: 08-519 264 48
fredrik.elg@kulturradet.se

Header logo