Foto: Martin von Brömssen

Litteraturutredningen föreslår nya läsfrämjandeuppdrag till Kulturrådet

– Utredningen konstaterar att läsförmågan bland unga minskar och att våra sociala skillnader avspeglar sig i våra läsvanor. Det är naturligtvis djupt oroande. Därför känns det bra att utredningen föreslår att läsfrämjande och litteratur ska bli en obligatorisk del av regionernas kulturplaner.

Det sade Kulturrådets generaldirektör Kennet Johansson när Litteraturutredningen lagt fram sitt betänkande på torsdagsförmiddagen. Han välkomnar dessutom utredningens förslag att utvidga Kulturrådets uppdrag inom läsfrämjandeområdet till att samordna större insatser av nationell art. Utredningen föreslår alltså att läsfrämjande och litteratur ska bli en obligatorisk del i de kulturplaner som tas fram inom ramen för kultursamverkansmodellen. Modellen skulle för det ändamålet tilldelas ytterligare 17 miljoner kronor.

Litteraturutredningen lade fram sitt betänkande ”Läsandets kultur” för ett fullsatt auditorium på Bok- och Biblioteksmässans första dag. Tomas Lidman, ordförande, Johanna Koljonen, Martin Ingvar och Annina Rabe har under ett och ett halvt år analyserat ett antal frågor, som kan sammanfattas i två huvudområden; befolkningens läsande och hur det litterära systemet fungerar.

– Sverige har varit en ledande nation när det gäller läsförståelse, men så är det inte längre. Vi halkar efter många länder i EU och OECD. Så får det inte vara! En sämre läsförmåga påverkar det abstrakta tänkandet och många skolämnen blir lidande. Vi måste vända den negativa trenden, sade Martin Ingvar och alla nickade bifall.

Utredningen visar att läsvanorna för befolkningen som helhet är stabila, men att det finns stora skillnader mellan olika grupper. Flickor läser mer än pojkar, kvinnor betydligt mer än män och högutbildade mer än lågutbildade. De ungas läsförmåga har minskat påtagligt under en lång följd av år.

Utredningen föreslår att regeringen lägger fram en plan med målsättningen att alla, oavsett bakgrund och förutsättningar år 2018 ska ha god läsfärdighet och tillgång till litteratur.

Bland förslagen ingår en rad åtgärder för att stimulera läsandet och det litterära systemet. Bland annat finns ett förslag på att det införs en maxgräns för hur stora bidrag enskilda företag ska kunna få inom litteraturstödet. Medel som frigörs ska användas bl. a. till höjda bidragsnivåer för litteraturstödet och att förstärka produktionsstödet till kulturtidskrifter.

NÅGRA förslag i utredningen

  • Parlamentarisk beredning för läslyftet
  • Läsombud i förskolan
  • Samtliga elevers tillgång till skolbibliotekarier
  • Stärk folkbildningens roll i det läsfrämjande arbetet
  • Möjlighet för folkbiblioteken att arbeta aktivt med e-böcker
  • Digitalisering av förlagens backlist
  • Tidskrifterna ges bättre möjligheter att ersätta medarbetarna
  • Kulturrådets insatser för att främja svensk litteratur i utlandet vidareutvecklas
  • Läsning och litteratur stärks i svensk biståndspolitik

Betänkande kommer nu att gå ut på remiss till ett stort antal grupper.

KONTAKT

Ursula Forner
Kommunikationschef
Telefon: 08-519 264 10
ursula.forner@kulturradet.se

Header logo