Litteraturens ställning på folkbiblioteken i fokus

Bokhandlare runt om i Sverige lägger ner verksamheten, tidningarnas kultursidor blir alltmer kringskurna och Litteraturutredningen visar att ungas läsförståelse måste förbättras. Utanför skolan är biblioteket den viktigaste arenan för läsfrämjande slår regeringens litteraturproposition fast.

Med en ny bibliotekslag där skrivningen om folkbiblioteks uppgift för litteratur och läsfrämjande har skärpts finns det all anledning att ställa frågan: Hur mår litteraturen på folkbiblioteken? Det var utgångspunkten för ett seminarium som Kulturrådet arrangerade på bokmässan under fredagen.

– Bibliotekarier är en yrkesgrupp som läser oerhört mycket, säger litteraturvetaren Magnus Persson, långt mer än exempelvis lärarkåren. Hur tas detta läsengagemang tillvara i bibliotekarieutbildningen - lär sig studenterna att förmedla litteraturen till låntagarna? Frågan ställdes av Signe Westin, moderator och enhetschef på Kulturrådet.

Margareta Rodin Lundberg, prefekt vid Bibliotekshögskolan i Borås, menade att det finns ett stort läsintresse hos studenterna. Obligatoriska kursmoment i läsarförmedling ingår i utbildningen, till stor del informationstekniskt inriktade dock.

– Det är ingen merit att ha läst litteraturvetenskap för att gå utbildningen, sade Jenny Lindh, bibliotekarie på Kulturhuset i Stockholm. Skönlitteraturen har en underordnad roll på kurserna. Man vill utbilda informationsarkitekter, inte bibliotekarier.

Förutom en yrkesutbildning som motsvarar kraven som ställs på det läsfrämjande uppdraget fordras det att bibliotekarietjänsten innefattar ett rimligt mått av lästid.
– Det är grundläggande kompetensutveckling, sade DIK-förbundets ordförande Karin Linder. Lästiden är för de flesta bibliotekarier idag ytterst begränsad. Det förutsätts att läsningen är en högt prioriterad fritidsaktivitet.

– Jag brukar säga att den bästa egenskapen hos en bibliotekarie är att vara kvällspigg, avslutade Jenny Lindh.

Header logo