Bilden: Barn som dansar.

Barnkonventionen 25 år

Den 20 november fyllde barnkonventionen 25 år. En tjugofemåring som också är på väg mot en annan milstolpe: att bli svensk lag.

FN:s konvention om  barnets rättigheter, barnkonventionen, slår fast att alla barn har vissa grundläggande rättigheter: Varje barn har rätt att överleva och utvecklas. Hänsyn ska tas till barnets bästa. Varje barn har rätt att skyddas mot diskriminering, och varje barn har rätt att uttrycka sig och att höras. Barnkonventionen omfattar alla barn och ungdomar under 18 år.

Barns rätt till kultur genomsyrar flera av barnkonventionens 54 artiklar. Allra tydligast framgår det kanske i artikel 31, som ger barnet ”rätt att fritt delta i det kulturella och konstnärliga livet” och slår fast att alla barn ska ha samma tillgång till kulturell och konstnärlig verksamhet.

Barnet har yttrandefrihet precis som den vuxne, och ska fritt kunna ”söka, motta och sprida information och tankar av alla slag, i tal, skrift eller tryck, i konstnärlig form eller genom annat uttrycksmedel som barnet väljer.” (artikel 13).

Och visst är kultur i olika former nödvändig även för att uppfylla kraven i artikel 27: Rätten för varje barn till den levnadsstandard som krävs för barnets fysiska, psykiska, andliga, moraliska och sociala utveckling.
– För barnkulturen, som i Sverige i stort sett inte garanteras genom någon lagstiftning, har barnkonventionen gett ett starkt stöd. Konventionen lyfter barns kulturella rättigheter som likvärdiga med ekonomiska och sociala, säger Lotta Brilioth Biörnstad, samordnare för barn- och ungdomskulturfrågor på Kulturrådet.

– På Kulturrådet ser vi att barns rätt till kultur har blivit en prioriterad fråga i många kommuner och i många kulturverksamheter. Men det finns mycket kvar att göra för att barn verkligen ska få höras och synas på det sätt som avses i konventionen. Och kulturen måste hela tiden skapas på nytt – av sin tids barn och unga, och av sin tids vuxna konstnärer och pedagoger.

För att ge barnkonventionen ökad tyngd har FN:s generalförsamling antagit tre så kallade fakultetsprotokoll. Ett av dem antogs 2011 och handlar om en internationell klagomekanism för barn. Det gör det möjligt för barn och deras ombud att föra fram klagomål till FN:s barnrättskommitté i Genève, när deras mänskliga rättigheter enligt barnkonventionen kränks. Protokollet har ännu inte ratificerats av Sverige.

Flera aktörer har länge drivit frågan om att göra barnkonventionen till lag i Sverige. I sin regeringsförklaring utlovade statsministern att det nu ska ske; ett löfte som nyligen upprepades i media av ansvariga ministrar. En möjlighet för konventionen att bli ett än starkare verktyg i arbetet med att påminna de vuxna om det som egentligen borde vara självklart: Att barn är jämlika medborgare som har krav på att höras, bli lyss­nade på och aktivt involveras i beslut som påverkar dem.

Header logo