Panelen. Foto: Anna von Brömssen.

Bra e-böcker som når ut kräver samarbete

För att kunna skapa bra böcker och för att litteraturen ska nå sina läsare krävs långtgående samverkan mellan förlagsbranschen och biblioteksbranschen. Två branscher som fungerar väldigt olika – vilket visar sig särskilt tydligt när litteraturen bärs fram på andra sätt än pappret, säger Kulturrådets Signe Westin som ledde ett e-boksseminarium på Bok & Bibliotek.

Det pratas ofta om att e-boken har stor kapacitet att nå nya potentiella läsargrupper, och Katarina Dorbell framhåller att den digitala satsningen Barnens bibliotek, där hon själv är ansvarig, arbetar aktivt för att utgivningen ska utökas.
– Stora svenska förlag har en bred e-boksutgivning, likaså de fristående egenutgivarna av litteratur. Det är de mellanstora förlagen som inte ger ut e-böcker i någon större utsträckning. Åtminstone inte när det gäller våra målgrupper, säger Katarina Dorbell.

En utökad marknad av e-böcker är dock ingen garanti för att nå nya läsare, menar litteraturforskaren Ann Steiner.
– Det finns inget som tyder på att fler e-titlar även innebär fler läsare. Forskning från USA och England, där de största marknaderna för e-utgivning finns, visar snarare att e-boksläsarna är de samma som köper och lånar fysiska böcker.

Som Signe Westin framhåller, finns det ändå finns ett tydligt samband mellan motivation till läsning och en bred tillgång på böcker.
– Visst fyller e-boken en viktig funktion för läsutvecklingen men den är inte räddningen för att råda bot på den minskade läsningen och läskunnigheten, säger Ann Steiner.

Tillgången på e-böcker är utifrån ett förlagsperspektiv en problematisk kostnadsfråga. Förläggareföreningens Kristina Ahlinder menar att det i Sverige måste etableras en balans mellan biblioteken och marknaden när det handlar om e-böcker, så är det inte idag, menar hon.
– Det är bara en bråkdel av e-boksmarknaden idag som utgörs av kommersiell försäljning, resten tar biblioteken hand om. Att arbeta med att publicera text i bokform är en stor investering som ibland tar flera år att slutföra och det kan i många fall vara svårt att få ekonomin att gå ihop. Därför måste nyare titlar bli dyrare att låna ut för biblioteken.

Utifrån ett biblioteksperspektiv kommer dock tillgången på e-titlar att öka ytterligare inom en överskådlig framtid tack vare det e-boksprojekt som Kungliga biblioteket bedriver. Det berättar Gunnel Stjernvall som deltog i panelen på Kulturrådets e-boksseminarium och strax därefter höll ett eget seminarium om KBs kommande e-bokshantering.
– KB har fått i uppdrag av Kulturdepartementet att arbeta med att tillgängliggöra e-böcker via Libris, berättar Gunnel Stjernvall. Inte minst i syfte att möjliggöra förmedling via det allmänna biblioteksväsendet. Vi arbetar med upphovsrättsligt fria titlar, och det är fortfarande ett försöksprojekt. Men förhoppningen är att det på sikt ska kunna integreras i den ordinarie verksamheten. Det kommer att vara kostnadsfritt för biblioteken att använda sig av KBs tekniska plattform för e-titlar.

– Att administrera ett utlån av en fysisk bok kostar biblioteken omkring 70 kronor, plus inköpskostnad. I jämförelse med det är hanteringen av e-böcker billiga, säger Kristina Ahlinder.

Header logo