Elle-Kari Höjeberg. Foto: SR.

Nya målgrupper till fonogramstödet önskas

En rad musikstilar som utvecklas utanför storstädernas centra är sällan representerade bland ansökningarna om fonogramstöd från Kulturrådet. Det konstaterar Elle-Kari Höjeberg som vid årsskiftet avslutar sin period som ordförande i arbetsgruppen för bidrag till fonogram. Hon föreslår uppsökande verksamhet för att göra stödet känt inom alla delar av det svenska musiklivet.

Elle-Kari Höjeberg ser tillbaka på fyra berikande år i arbetsgruppen, både yrkesmässigt och personligt. Genom att lära känna den svenska musikindustrins förutsättningar ur andra perspektiv än i arbetet som kanalansvarig på Sveriges Radio P2 har hon breddat sin kunskap och kompetens. Dessutom har hon fått ett nätverk av människor som hon har glädje av i många andra sammanhang.

– Gruppen består av fantastiskt duktiga, kompetenta och kloka, men också väldigt roliga, människor. Framför allt är det personer som verkligen kan skilja på sig själva och uppdraget.

Sett ur ett kulturpolitiskt perspektiv menar Elle-Kari Höjeberg att fonogramstödet fyller en viktig funktion för svenskt musikliv, och frågar sig retoriskt vad som skulle hända med många genrer om de inte fick stöd.

– Det handlar inte bara om fonogramstödet utan i vid mening om att kunna få bidrag för att ge ut musik som kanske inte bär sig på en kommersiell marknad. Jag tror även att det är viktigt generellt sett att stärka möjligheterna för svensk musik att ges ut på skiva med hjälp av skattemedel, exempelvis för lansering utomlands. Men att hitlåtar ansöker om stöd är ovanligt.

Arbetsgruppen har många parametrar att ta hänsyn till när den avgör vilka skivproduktioner som får stöd och vilka som inte får det.

– Bedömningen utgår från den statliga förordningen och de prioriteringar som finns där, till exempel mångfald, jämställdhet och kultur för barn och unga. Men musikalisk kvalitet är den första och viktigaste bedömningsgrunden. Vi har livliga diskussioner i gruppen. Alla har lyssnat som galningar. När man kommer till mötena är huvudet fullständigt sprängfyllt av den musik som vi ska ta ställning till.

Elle-Kari Höjeberg menar att alla gruppmedlemmar lyssnar på olika sätt för att avgöra vad som är kvalitet. Själv tycker hon att det är svårt att beskriva någon exakt metod.

– Det får inte skava! Jag kan inte sätta ord på vad det är när det skaver, men jag vet när det gör det och när det känns bra.

Kvalitet handlar till exempel om professionalism och musikalisk variation, säger hon, och förvånas över att gruppen gör så likartade bedömningar trots att medlemmarna kommer från väldigt olika musikaliska sammanhang.  Det finns ett golv, en grundnivå, där gruppen är överens.

– Sedan kan vi gräla om vilka produktioner som når en sådan nivå att det ska beviljas bidrag.

När stödet fördelas har arbetsgruppen jämställdhets- och mångfaldsmål att arbeta mot, men den kan inte påverka vilka som ansöker.

– Hiphop, r&b  och andra musikstilar utanför storstädernas centra är sällan representerade bland ansökningarna om fonogramstöd från Kulturrådet. Detsamma gäller traditionell eller nyskapad musik med andra rötter än svenska. Den etablerade delen av vit medelklassmusik dominerar ansökningarna år efter år samtidigt som det finns många grupper av musiker och skivbolag i Sverige som kämpar i det tysta.

Elle-Kari Höjeberg menat att Kulturrådet har en viktig uppgift i att nå ut till grupper som inte känner till vare sig myndigheten eller de olika stödformer som finns. Hon rekommenderar uppsökande verksamhet och mer marknadsföring.

De senaste åren har musikbranschen genomgått omfattande tekniska och ekonomiska förändringar. Hur har det påverkat fonogramstödet?

– Somligt har underlättats, somligt har försvårats. Nu kan en musiker själv spela in, producerar och vara bolaget. Det har öppnat för artister som kanske aldrig kommer in i de etablerade skivbolagens hägn och gjort marknaden mer demokratisk. Å andra sidan ökar konkurrensen och det blir svårare för bolag att etablera sig, liksom för artister att bli kända. Men det positiva överväger.

Elle-Kari Höjeberg lämnar sitt uppdrag i arbetsgruppen med förhoppningen att underlaget av sökande ska breddas och bättre spegla det svenska musiklivet.

– Ju fler som söker desto större blir konkurrensen och chansen till ett mer rättvist resultat, avslutar hon.

Header logo