Paelen. Foto: Anna von Brömssen.

Hård konkurrens
om tiden att läsa

Läslandskapet har förändrats i grunden. Det pågår ett krig om vår uppmärksamhet där utlåningen på biblioteken sjunker, besöken blir färre och filialer läggs ner, säger läsambassadören Johanna Lindbäck under panelsamtalet Läsning som vapen på Bok & Bibliotek. Är slaget på väg att förloras? 

I en tid av snabba förändringar i läsvanor sker en konkurrens om vårt intresse och engagemang, inte minst på de digitala arenorna.
– Uppmärksamhet har blivit en vara, konstaterar Rasmus Fleischer på Kulturrådets seminarium "Läsning som vapen". Det finns stora ekonomiska vinster att göra på att inte få oss att lämna det ständiga informationsflödet.

I ett sådant klimat är det viktigare än någonsin att skapa läshunger, menar litteraturforskaren och bibliotekarien Johan Svedjedal.
– Det är ett oerhört viktigt led i det läsfrämjande arbetet att bidra till att individen av egen vilja vill ta till sig litteratur. Läsning är inget som finns och kan tas för givet. Det är något människan föder av egen kraft.

Med hjälp av bland annat digital tillgänglighet har läskulturen demokratiserats. Men samtidigt används läsningen som ett kraftfullt verktyg av fundamentalistiska religiösa grupper, berättar religionsforskaren Susanne Olsson:
– Det är genom läsningen av religiösa urkunder som dessa grupper definierar vad de är och inte är. Läsningen är en viktig identitetsskapande aktivitet.

Även om läsningen är en oundgänglig del i kampen om vår uppmärksamhet är Johan Svedjedal kritisk till krigsterminologin, han vill inte se läsning som vapen:
– Jag vill hellre se läsningen som en social hävstång än som ett vapen. Det har varit läsningens funktion historiskt sett och så kan den fungera fortsättningsvis också.

Folkrörelsernas insats ska inte underskattas i det här sammanhanget, menar Svedjedal. Med hjälp av folkhögskolor, egen bokdistribution och studiecirklar kunde man skaffa sig bildning och på så sätt påverka samhällsutvecklingen.

Det finns en bildningshunger än idag, även om sätten att tillfredsställa den ser annorlunda ut. Det krävs idag en aktiv, bred litteraturförmedling på alla fronter, konstaterar Susanne Olsson och Rasmus Fleischer, inte minst behövs läsande förebilder bland våra politiker och opinionsbildare.
– Finns det någon politiker med litterära referenser efter Palme? Frågar sig Johan Svedjedal.

Header logo