Panelen. Foto: Anna von Brömssen.

Plattform behövs för att stärka romernas röst i samhället

– En samlande plattform för den romska organisationen saknas för närvarande. Det betonade Diana Nyman, expert på romska frågor, på Kulturrådets seminarium som ägde rum på fredagen. Idag är organisationen spridd på en mängd arbetsgrupper som lyder under olika myndigheter och departement.

På temat Vem för romernas talan? hade Kulturrådet bjudit in Gunnar Bolin, kulturkorrespondent på Sveriges Radio, Ingrid Schiöler, sakkunnig i romska frågor samt Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor. Journalisten Lawen Mohtadi, som skrivit boken Den dag jag blir fri om Katarina Taikon, ledde samtalet.

Diana Nyman menade att splittringen av frågor om romska förhållanden gör dem till en icke-fråga och att det därför är svårt att bedriva utvecklingsarbete.  Det är ofta samma romer som förekommer i olika sammanhang. Det behövs en mer sammanhållen strategi eller ännu hellre en nationell delegation som i Finland, föreslog Diana Nyman.

Ingrid Schiöler har arbetat för romers rättigheter i 40 år som familjepedagog, flyktinghandläggare och psykolog. Förra året utsågs hon till hedersrom för sitt mångåriga engagemang.
– Äntligen har romers rätt hamnat i fokus även om mycket återstår, säger hon. Det gäller kanske framförallt samarbetet mellan myndigheter. Ingrid Schiöler berättade att det finns fem pilotkommuner i Sverige där resultaten av arbetet för romerna ska samlas upp av Länsstyrelsen.

– Det är sorgligt att vi behöver pilotkommuner, försöksverksamhet och projekt när vi funnits här i över 500 år, kontrade Diana Nyman.

Gunnar Bolin, journalist på Sveriges Radios, beskriver hur kulturredaktionen varje vecka aktivt försöker bjuda in gäster med annat perspektiv.
– Det är enkelt och känns roligt att hitta gäster utanför normen, säger han. För 10-15 år sedan hade vi inte den ambitionen. Sveriges Radio har anställt många unga med annan bakgrund på senare år.

Gunnar Bolin beskriver hur Sveriges Radio i linje med sitt mångfaldsarbete räknar hur många medverkande som har annan bakgrund. Men det är inte helt enkel, svårigheten är hur och vilka man ska räkna. Adopterade? Personer mer föräldrar som är födda i annat land?
– Det är ändå viktigt att räkna för att se om vi är på rätt väg, betonar Gunnar Bolin. Vi måste ha perspektivet att minoriteterna ges verkligt inflytande och att vi tar del av deras kunskaper mer än vi gör idag.

Gunnar Bolin framhöll problemet i att ambitionen att inkludera minoriteter kan innebära att de framställs som ”etniska” och exotiska inslag. Diana Nyman poängterade att det givetvis inte var önskvärt men att den ytterligheten inte heller är det stora problemet. Idag är problemet snarare att romer inte ges verkligt inflytande och inte kommer till tals. Samhällets negativa attityder till romer beror till stor del på den bristande kunskapen om romer.

Lawen Mohtadi ställde frågan till panelen hur romerna kommer till tals idag?

Diana Nyman svarar med att betona hur lite inflytande romerna har i sina egna frågor. Romer finns ofta med som ”inkluderingsprojekt”. Det är fortfarande stora problem, kunskapsluckor hos majoritetssamhället och utmaningar. Det handlar också om att ge ifrån sig makt.

Paneldeltagarna enas avslutningsvis om att negativa attityder och den växande antiziganism måste bekämpas. Det handlar om mänskliga rättigheter och att myndigheterna måste göra mer!

Header logo