Lasse Berg, Sara Johansson och Erik de la Reguera. Foto: Martin von Brömssen.

Unga migranters situation i Sverige under lupp

Allt fler unga flyr från fattigdom i sina hemländer med hopp om ett bättre liv, bland annat till Sverige. Hur behandlar vi dem så att de inte blir andra klassens medborgare? Det var frågan när Ung scen intogs av Erik de la Reguera, journalist och författare vars bok varit en alarmklocka i flyktingdebatten. I boken följer han tre flyktingar från tre olika håll i världen på deras farofylda väg mot Sverge.

Lasse Bengtsson, även han  journalist och författare, är moderator. Också han har kommit nära personer som flytt sitt land när han arbetat som informationssamordnare för Svenska Afghanistankommittén i Kabul.
Sara Johansson från föreningen Internationella Bekantskaper berättar hur de arbetar för att underlätta för ensamkommande flyktingbarn att integrera sig i Sverige.

Lasse Bengtsson undrar varför denna fråga är så angelägen just nu.
– Hur många stängsel och murar vi än bygger kommer vi alltid att resa. Det är hög tid att börja diskutera vilket samhälle vi vill ha. De klyftor som nu uppstår där människor inte har samma mänskliga rättigheter är ett hot mot det demokratiska samhället, säger Erik de la Reguera.

Han menar att en fri migration och att komma bort från nationalstaten är den enda lösningen för att stärka mänskliga rättigheter i världen. USA har en tradition av öppenhet men för hundra år sedan införde de, som i resten av världen passystemet, som blev ett hinder för att resa.
– Just nu är det tiotusentals unga som flyr från mellanamerika genom Mexico mot den amerikanska gränsen.  De klamrat sig fast vid godståg och det händer frukatansvärda saker längs vägen, många försvinner spårlöst, berättar han.

Lasse Bengtsson tar upp hur gränsdragningar skapar en upptrappning av antal smugglare, gränspoliser och avvisningsmyndigheter.
– När de väl kommit till Grekland, så skulle man kunna tro att det var lugnt. Men det är ett av de farligaste ställena, säger Erik de la Refuera.  Där får de ingen asyl och det är svårt att ta sig vidare.

Sara Johansson berättar om hur föreningen Internationella Bekanskaper hjälper unga immigranter att lära sig svenska för att kunna integrera sig i samhället. Många har ingen eller bara kort skolgång bakom sig.
– Som det är nu får de tre år på sig för att på svenska lära sig hela grundskolan. Klarar de inte detta får de ingen behörighet till gymnasiet och hamnar utanför direkt, säger hon.

Hon berättar också om den hårfina gräns som avgör om de unga får asyl eller inte. En skelettundersökning avgör om de är över eller under 18. De över får oftast inte asyl.
– Mer resurser och mer tid, kanske fem års studier skulle göra skillnad, menar hon.

Lasse Bengtsson undrar om inte immigranter är en ekonomisk börda för samhället.
– Vi måste vara vaksamma mot allt tal om kostnader, säger Erik de la Reguera. Forskning visar att migration ger tillväxt och nya jobb.

– Tänk alla som dött i Medelhavet i år, vilken onödig kostnad är inte det i förspilda människoliv, avslutar han.

Header logo