Nino Mick och Nasrin Madani.

Yttrandefrihet diskuterades under Stockholm Pride

Yttrandefrihet stod i fokus när Kulturrådet arrangerade seminariet "Konst på liv och död" under Stockholm Pride den 29 juli. Författaren Nasrin Madani och poeterna Nino Mick och Payam Feili samtalade kring frågor om konst, aktivism och censur.

Nino Mick är estradpoet och queeraktivist. Hen jobbar särskilt för transpersoners rättigheter. Nino Mick menade att det idag inte går att vara konstnär utan att samtidigt vara aktivist, om en inte är ett manligt geni, vit, cisperson och med normalt förekommande funktionsförmåga. Ens existens är hela tiden ifrågasatt.  Men det hjälper att träffa andra i samma situation.
– Då går det att lägga undan hbtq-identiteten och fokusera på konsten, sa Nino Mick.

Nino Mick tog ett konstkollo som exempel, där hen själv deltog. RFSL Ungdom arrangerade kollot. Det blev en trygg plats där deltagarna kunde vara sig själva, vara ärliga och skapa. Nino Mick fick möjlighet att hitta de ord som hen tidigare inte hade haft för att beskriva sig själv. Efter kollot tog Nino Micks konstnärskap fart.

Författaren Nasrin Madani från Iran berättade att aktivism och konst går att förena om man tror att yttrandefrihet är möjlig. Men hon är pessimistisk när det gäller Iran och yttrandefriheten. Så länge Iran har en regering där religion och politik förenas är yttrandefrihet omöjlig, menade hon.
– Men kvinnorna i Iran är modiga och kämpar för sin sak.

Nasrim Madani från Iran är en av flera fristadsförfattare som idag är verksamma i landet. Hon bor i Växjö. Kulturrådet har ett uppdrag från regeringen att verka för fler fristäder för förföljda konstnärer och för att de fristadskonstnärer som finns i Sverige ska få möjlighet att bli en del av offentligheten. 

Nasrin Madani berättade att en skolas in tidigt när det gäller självcensur i Iran. Det börjar i den egna familjen, sedan i skolan och vidare på universiteten. Hon berättade att hon deltog i möten på en restaurang i Teheran. Varje tisdag samlades hbtq-personer på restaurangen. Det fanns en rädsla bland dem som samlats.  Men, berättade Nasrin Madani, på senare år har utländsk press uppmärksammat dessa personer och ingjutit mod i dem.

Nasrin Madani har skrivit en novell om bisexuella och lesbiska i Teheran. Ingen har hittills velat översätta eller publicera den i Sverige på grund av innehållet.

Även Nino Mick har upplevt ett slags tystande. Att inte ha ord för att beskriva sig själv tystar. Hot som riktas mot hbtq-personer i sociala medier kan också leda till självcensur. De som hotar använder yttrandefriheten som förevändning.

Seminariet avslutades med att Nasrin Madani intervjuade den iranske poeten Payam Feili via Skype.  Payam Feili lämnade nyligen Iran för att han och hans familj hotats. Idag lever han på hemlig ort. Payam Feili har skrivit fyra diktsamlingar och tre romaner. Homosexualitet är ett vanligt tema i hans böcker.  Idag är han en av flera svartlistade iranska författare.

– Regeringen är rädd för andra röster än sin egen, sa Payam Feili och berättade att hans första bok fick vänta ett år på publicering. Och efter boken kommit ut tilläts inga fler av hans böcker i Iran. Trots att han nu lever och verkar i annat land är han orolig för familjen som är kvar i Iran, de trakasserier de riskeras utsättas för.

– Men jag måste stå upp för vad jag tycker, sa Payam Feili. Att skriva har varit livräddande för mig.

Kerstin Brunnberg, Kulturrådets ordförande var moderator.

KONTAKT

Bongi MacDermott
Telefon: 08-519 264 69
bongi.macdermott@kulturradet.se

Header logo