Storseminarier

Torsdag 2016-09-22, 10.00–10.45, To1000.9
 
Made by Sweden?
1766 infördes offentlighetsprincipen tillsammans med Sveriges första tryckfrihetsförordning. Båda beskrivs ofta som världsunika, men stämmer detta? Hur har svenskt debattklimat och svensk öppenhet sett ut historiskt och hur står det sig internationellt idag? Vilka möjligheter och hot står vi inför? Under våren har Kungliga biblioteket och Kulturrådet belyst dessa frågor ur olika vinklar i samtalsserien ”Tisdagar med tryckfriheten”. Här drar moderatorerna Henrik Berggren och Lotta Gröning ihop trådarna tillsammans med Jonas Nordin, historiker vid Kungliga biblioteket, och några av vårens gäster: Hans-Gunnar Axberger, professor i konstitutionell rätt, Uppsala universitet,
Mohammad Fazlhashemi, professor i islamisk teologi och filosofi, Uppsala universitet
Cecilia Rosengren, docent i idéhistoria, Göteborgs universitet
Folke Tersman, professor i filosofi, Uppsala universitet

Språk: Seminariet teckentolkas
Medarrangör: Kungliga biblioteket

 
Torsdag 2016-09-22, 12.00–12.45, To1200.1
 
Gör litteraturen oss mer empatiska?
Ett argument för läsning av skönlitteratur är att litteraturläsning förbättrar vår empatiska förmåga. Argumentet förs inte sällan fram i debatter om litteraturläsningens värde, och avfärdas emellanåt med hänvisning till motexempel i form av historiska personer med goda läsvanor men bristfällig empati. Vad säger forskningen? Vad menar man egentligen när man påstår att litteratur gör oss mer empatiska? Varifrån kommer idén? Och hur kan varianter på detta argument se ut? Läsambassadören Anne-Marie Körling samtalar med psykologen Allan Linnér och litteraturvetaren Jonas Andersson om forskning och erfarenheter av litteraturläsning och empati. Moderator: Annina Rabe, journalist.
 
Språk: Seminariet teckentolkas


Torsdag 2016-09-22, 13.00–13.45, To1300.6
 
På flykt från självcensur

Att alltid vara beredd på flykt och flytt, att hotas och förföljas på grund av sin sexuella läggning, att förvägras friheten att yttra sig. Hur påverkar dessa omständigheter ett konstnärskap? Jude Dibia och Babak Salimizadeh är två
fristadsförfattare i Sverige som i sina böcker lyfter HBTQ-temat. I en internationell kontext diskuteras bland annat censur av konst med HBTQ-innehåll, möjligheten att samtidigt verka politiskt och kvalitativt och vad självcensur innebär för en demokrati. Författarnas fristadskommuner Malmö och Norrköping är medlemmar i ICORN (International Cities of Refuge Network), en organisation som erbjuder skydd för förföljda konstnärer inom alla konstområden. Medverkande: Jude Dibia, fristadsförfattare från Nigeria, Babak Salimizadeh, fristadsförfattare från Iran, och serieskaparen Hanna Gustavsson. Moderator: Kerstin Brunnberg, journalist.
 
Språk: engelska. Seminariet teckentolkas

 
Torsdag 2016-09-22, 14.00–14.45, To1400.9
 
En författare som tänjer gränserna

Meg Rosoff slog igenom stort med sin debutroman How I Live Now år 2004 (på svenska 2005 Så har jag det nu). Sedan dess har hon skrivit ytterligare sex intensiva, angelägna och egensinniga böcker om och för unga som tänjer gränserna och visar på nya vägar för ungdomsromanen. Juryns motivering lyder: ”Meg Rosoffs ungdomsböcker talar till både känsla och intellekt. På en gnistrande prosa skriver hon om människans sökande efter mening och identitet i en besynnerlig och bisarr värld. Hon lämnar aldrig läsaren oberörd. Ingen bok är den andra lik i detta modiga och humoristiska författarskap.” Möt Meg Rosoff i samtal med juryns ordförande, professor Boel Westin.
 
Språk: engelska. Seminariet teckentolkas


Fredag 2016-09-23, 15.00–15.45, Fr1500.11
 
Arvet efter Taikon
Katarina Taikons debutbok var en väckarklocka för sin tid. Taikon var tydlig med att hennes bok Zigenerska varken var memoar eller debattbok. Hon ville ge en bild av romers levnadsförhållanden i Sverige. En folkbildande ansats och ett sätt att ta makten över berättelsen om det egna ursprunget, den egna identiteten – lika relevant idag som då boken skrevs. Men vilka bilder förmedlas om romers levnadssituation och av vem? Hur används litteratur och andra kulturyttringar för att stärka kunskapen om romers levnadssituation? Har dagens litteratur samma möjlighet att skapa samhällsförändring eller sker det genom andra (konst)former? Ett samtal om att skapa och förmedla bilder av en romsk erfarenhet mellan författaren Thom Lundberg, som i debutromanen För vad sorg och smärta ger en unik inblick i resandefolkets historia, Mia Taikon, förläggare på É Romani Glinda och Nuri Selim, sångare i Svarta Safirer.
Moderator: Lawen Mohtadi, journalist, författare och förläggare.

Språk: Seminariet teckentolkas
Medarrangör: É Romani Glinda, Svarta Safirer, Albert Bonniers förlag och Natur & Kultur

 
Fredag 2016-09-23, 16.00–16.45, Fr1600.7
 
Uppdrag kulturpolitik

Hur för man ut svensk kultur i länder med begränsad yttrandefrihet eller en annorlunda syn på konstens och kulturens frihet och uppdrag? Kan det finnas en konflikt mellan värdlandets samhällsklimat och våra svenska nationella kulturpolitiska mål som menar att kulturen ska vara ”en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund”? Suzi Ersahin, kulturråd i Istanbul, och Stefan Ingvarsson, kulturråd i Moskva, i ett samtal med utrikeskorrespondenten Anna-Lena Laurén om uppdraget att föra ut svensk kultur i Ryssland och Turkiet.

Språk: Seminariet teckentolkas

 

Header logo