Bild på Kennet Johansson. Foto av Jonas Hallqvist

Ekonomisk eller kulturell utveckling?

”Utveckling” är ett positivt ord som förekommer i de flesta dokument som styr Kulturrådets verksamhet. Det är naturligt att vi ska sträva efter utveckling inom de områden vi arbetar med. Men många kopplar ihop begreppet utveckling med ekonomi; det handlar om ekonomisk utveckling. Och då måste vi se upp!

I konstnärliga sammanhang är ekonomisk vinst ofta sekundär eller ointressant. Konsten och kulturen ska vara okränkbara och inte underordnas ekonomisk utveckling. Men om konst och kultur bidrar till ekonomisk utveckling är det naturligtvis bra.

Det här är ett resonemang som finns nedskrivet i Unescos konvention om skydd för och främjande av mångfalden av kulturyttringar. En konvention som trädde i kraft 2007 efter att ha ratificerats i 30 länder, bland annat Sverige.

Innehållet i konventionen kretsar kring frågan om kulturens roll i ett globalt samhälle. Den utgår från insikten om att kulturen och kulturpolitiken fyller en viktig samhällsuppgift, som inte är kopplad till ekonomi utan snarare handlar om demokrati, yttrandefrihet och livskvalitet. I allt väsentligt handlar konventionen om att slå fast att varje nation har rätt – men också skyldighet – att utforma och utveckla en kulturpolitik som bygger på mångfald.

Konventionen är ett juridiskt bindande dokument som jag tycker fått allt för lite uppmärksamhet. I dessa tider när politiska partier på många håll i Europa försöker styra kulturutövare, är konventionen ett dokument att hålla i handen. Den bekräftar att kulturell mångfald är kännetecknande för mänskligheten och utgör mänsklighetens gemensamma rikedom.

Vidare säger konventionen att kulturella aktiviteter, varor och tjänster är av både ekonomisk och kulturell art eftersom de är bärare av identiteter, värderingar och betydelser och därför inte bör behandlas som om de enbart hade ett handelsvärde.

I regleringsbrevet för 2012 fick vi på Kulturrådet i uppdrag att utveckla arbetet med att tillämpa konventionen. Det tycker jag känns som ett angeläget arbete. Men jag vill också betona att alla kulturmyndigheter har ett ansvar att implementera den.

För oss i Sverige innebär inte Mångfaldskonventionen någon drastisk förändring utifrån de grunddokument som redan finns. Andemeningen stämmer överens med vår nationella kulturpolitik. Den har utformats utifrån många av de grundläggande värderingar som konventionen behandlar, till exempel jämlikhet, tillgänglighet, öppenhet och mångfald.

Idag har 140 länder i hela världen ratificerat en konvention som innebär att varje nation har rätt att forma en kulturpolitik som betraktar kulturen som en väsentlig utvecklingskraft i ett brett samhällsperspektiv. Det är en framgång för alla!

Det är bara synd att den inte omtalas i större utsträckning!

Kennet Johansson
Generaldirektör, Kulturrådet
Header logo