Bild på Kennet Johansson. Foto av Jonas Hallqvist.

Pengar till kulturen – viktiga för samhället

Regeringens framtidskommisson har i dagarna lämnat sin slutrapport, men experter och forskare har uttalat sig i olika delrapporter under årets gång. De har behandlat en rad utmaningar som är viktiga för samhällets utveckling, sett ur ett längre perspektiv. Som en röd tråd genom deras resonemang löper vikten av att hålla ihop samhället. Om inte utvecklingen vänder riskerar vi att se ökad segregation, ökat utanförskap och ökad politisk extremism i stället för att få ett samhälle präglat av demokrati, mångfald, respekt och tolerans.

Signalerna är tydliga, men vi vet också att inom just dessa områden kan konsten och kulturen ha stor betydelse. I budgetunderlaget tar vi upp flera åtgärder som syftar till att förbättra villkoren för konstnärligt skapande och demokrati.

För det första belyser vi behovet av pengar till litteratur och läsande. Litteraturutredningen, som lämnade sitt huvudbetänkande i höstas, visar att läsförståelsen bland stora ungdomsgrupper sjunker dramatiskt. Varje år riskerar så mycket som var femte elev att lämna skolan utan att ha grundläggande läsfärdighet. Om den trenden blir verklighet får det förödande konsekvenser för framtiden. Vad händer med ett land där medborgarna inte kan läsa och inte förstå en text? Vilken effekt får det på den enskilda människan och på demokratin?

Litteraturutredningen föreslår att Kulturrådet ska driva nationella projekt inom området och arbeta över politikgränserna, med bland annat Utbildningsdepartementet. Det gör vi gärna, men det måste finnas resurser för att projektet ska förses med innehåll.

Det andra prioriterade området utifrån vår omvärldsanalys är det fria kulturlivet, där det finns ett starkt söktryck och där kvaliteten på ansökningarna hela tiden ökar, men där resurserna inte följer med. Vi vet att de fria grupperna är betydelsefulla för institutionerna och att de är mycket viktiga inslag i kulturlivet runt om i landet. Dessutom har de en hög andel barn och unga i sin publik.

Det finns förklaringar till varför fördelningen av resurser mellan det fria kulturlivet och kulturinstitutionerna ser ut som den gör. Men oavsett historien anser vi att det är viktigt att anslagen till de fria grupperna och arrangörerna höjs, så att villkoren för konstutövarna förbättras.
För det tredje betonar vi vikten av det internationella samarbetet och yttrandefriheten. Kulturen och kulturpolitiken är global och konsten rättar sig inte efter nationalstaternas gränser. Det internationella utbytet är en förutsättning för konstnärlig förnyelse och för att en bred publik ska ha tillgång till kultur från stora delar av världen. Yttrandefriheten i alla dess former är en grundpelare i kulturpolitiken och också i det internationella arbetet. Ett sätt att skydda och utveckla yttrandefriheten är exempelvis satsningen på kulturella fristäder, där vi föreslår en utvidgning till fler konstområden.

Det mest väsentliga i Kulturrådets budgetunderlag är resonemanget om att kulturen måste få resurser att fortsätta stimulera samhällsutvecklingen för att minska segregation och utanförskap.

Header logo