Bild av Staffan Forssell. Foto: Stefan Tell

Ett fruktansvärt angrepp mot yttrandefriheten

Det fruktansvärda terrordådet mot en tidningsredaktion i Paris var ett angrepp mot den press- och yttrandefrihet som är en av demokratins grundpelare. Mörka krafter vill med hot, och nu också med rena avrättningar, tysta journalisters och alla medborgares rätt att uttrycka sina åsikter.

Nästa år är det 250 år sedan Sverige år 1766 fick världens första tryckfrihetsförordning. Den slog fast att allt utom det som var uttryckligen förbjudet fick tryckas och spridas. Offentlighetsprincipen, som gav allmänheten rätt att ta del av myndigheters förehavanden och därmed möjlighet att uttrycka underbyggda åsikter, den socialliberala rätten att bidra, anses generellt vara förordningens stora behållning. Det dröjde dock till 1950-talet innan principen började sprida sig till USA, Norden, Västeuropa, Australien och den är fortfarande en omtvistad princip i delar av Europa. Reaktionerna och kommentarerna från de demokratiska ländernas ledare efter terrordådet i Paris och miljontals människors manifestationer runt om i världen visar ändå på stor enighet om hur viktigt det är att försvara demokratin och det fria ordet.


Kulturtidskrifter i Sverige

Även i Sverige har vi under den senaste månaden haft en intensiv debatt om yttrandefrihetens villkor, utan jämförelse i övrigt med de tragiska attentaten i Paris. Hos oss gällde debatten de ekonomiska möjligheterna för svenska kulturtidskrifter att överleva. Riksdagens kulturutskott tog i sista stund intryck av den massiva opinionen och ändrade sitt ursprungliga förslag om neddragning. Tidskriftsstödet återinfördes i kulturbudgeten. Nu har vi på Kulturrådet fördelat sammanlagt 19 miljoner kronor i produktionsstöd till 80 kulturtidskrifter. Bredden på tidskrifterna; att de representerar så gott som alla konstområden är fascinerande. I ljuset av den senaste tidens hot mot yttrandefriheten känns stödet till kulturtidskrifterna oerhört angeläget.

Ett mycket stort ansvar

Det var för oss på Kulturrådet inte helt lätt att verksamhetsplanera inför 2015 baserat på den parlamentariska situationen. Den 23 december fick vi slutligen vårt regleringsbrev. Kulturrådet fick för 2015 en budget på nästan två miljarder svenska kronor att fördela. Det motsvarar cirka 30 procent av statens kulturbudget och innebär ett mycket stort ansvar. För att göra denna fördelning på ett korrekt sätt samverkar vi med cirka hundra erkänt kompetenta personer som ger rådgivande underlag till beslut. Dessa hundratalet personer vågar jag säga utgör själva kärnan i Kulturrådets trovärdighet och de lägger ner ett stort arbete i våra 14 referens- och arbetsgrupper.

Ämnesområdena för referens- och arbetsgrupperna är många men i grunden finns likheter. Jag lyfter här fram referensgruppen för kulturtidskrifter som exempel eftersom den låg under lupp i december.

Referensgruppen för produktionsbidrag till kulturtidskrifter

Referensgruppens sju ledamöter är forskare, författare, bibliotekarier och skribenter med en bred kompetens. De har en konkret kunskap om tidskriftsutgivning, digital utveckling och tidskrifternas villkor men också ämneskompetens inom skilda områden som exempelvis litteratur, konst, historia och musik. Gemensamt diskuteras ett förslag fram utifrån alla de kvalitetskriterier som karaktäriserar stödet. Här väger gruppen in en mängd aspekter som internationella perspektiv, jämställdhet, mångsidighet och teknisk och redaktionell kvalitet. Samtliga grunder för bidragsfördelning framgår tydligt på Kulturrådets webbplats.

Stödet kan sökas av alla kulturtidskrifter som vänder sig till en allmän publik med kulturdebatt i vid mening eller som huvudsakligen ger utrymme för analys och presentation inom kultur och konstarter. Den grundläggande principen är att kultur- och samhällsdebatt inte låter sig åtskiljas, utan snarare kan betraktas som varandras förutsättningar.

Nyårsviljan

Sverige har alltid utvecklats genom att vi har blivit berikade med invandrare som för in nya tankar och utvecklingsmöjligheter, att bejaka detta är att bejaka utveckling. En av Kulturrådets viktigaste uppgifter kommer att bli se till att våra arbets- och referensgrupper representerar det mångfacetterade Sverige.

Staffan Forssell
Generaldirektör, Kulturrådet

 

Header logo