Jesper Strömbäck.

Migration en källa till kreativitet och innovation

Immigration och ökad mångfald ger oss möjlighet att lära nytt och öka kreativiteten och innovationsförmågan i samhället. En förutsättning är att vi möts och lyssnar med öppna sinnen. Det skriver professor Jesper Strömbäck, månadens gästkrönikör.

Utan invandring skulle Sverige vara ett fattigare land, såväl ekonomiskt som socialt och kulturellt. Ett exempel på detta handlar om sambanden mellan migration, mångfald, kreativitet och innovationsförmåga.

Här visar inte minst USA hur viktig migrationen är. Av de Nobelpris som gick till USA mellan 1990 och 2000 gick runt en fjärdedel till immigranter, och immigranter står också för cirka en fjärdedel av alla patentansökningar där. I Silicon Valley utgör immigranter runt en tredjedel av alla verksamma inom högteknologisektorn, samtidigt som närmare en tredjedel av alla högteknologiföretag som startades där i slutet av 1990-talet drivs av personer med bakgrund i Indien eller Kina. 

 

Svenska exempel

Man behöver dock inte gå till USA för att hitta tydliga tecken på sambanden mellan migration, mångfald, kreativitet och innovationsförmåga. Den svenska historien rymmer också en lång rad exempel på immigranter som bidragit till Sverige på olika sätt.

Om man håller sig till 1900-talet är några exempel den polska familjen Bronett som gav oss Cirkus Scott, norrmannen Henning Throne-Holst som grundade Marabou och Findus, indiern Innanendra Das Gupta som skapade Nordens första plastindustri i Sverige, amerikanen Raoul Le Mat som introducerade ishockeyn i Sverige, tjecken Herbert Felix som bland annat uppfann bostongurkan, ungrarna Eva och Georg Klein som blev ledande cancerforskare i Sverige, italienaren Salvatore Grimaldi som blev Sveriges cykelkung, grekiskan Anastasia Georgiadou som grundat Svensk Assistans & Handikappservice, italienskan Amelia Adamo som bland annat grundat tidningarna Amelia och Tara, libanesen Ayad Al Saffar som bland annat grundade Klockgrossisten samt italienaren Fernando Di Luca, som bland annat grundade Zeta och lärde svenskarna att använda olivolja.

Andra exempel som skulle kunna tas är kulturpersonligheter som författaren Theodor Kallifatides, filmaren Maj Wechselmann, författaren och nobelpristagaren Nelly Sachs, artisten Cornelis Vreeswijk, tonsättaren och musikern Georg Riedel, förläggaren Dorotea Bromberg och komikern Özz Nûjen.

Ett rikare land

Dessa exempel illustrerar att Sverige, tack vare immigrationen, idag är ett ekonomiskt, socialt och kulturellt rikare land än vad det annars hade varit. Bortom anekdotiska exempel finns också forskning som visar att det finns positiva samband mellan immigration, mångfald, kreativitet och innovationskraft.

I grunden är förklaringen ganska enkel. Människor med olika bakgrunder bidrar med olika perspektiv, och det är när olika perspektiv möts och bryts mot varandra som nya tankar och idéer föds. Det behöver givetvis inte handla om olika nationella eller etniska bakgrunder, utan det kan också handla om människor med olika kön, klass, åsikter, livserfarenheter och perspektiv.

Tolerans och öppenhet en förutsättning

För att mångfalden ska kunna bidra till ökad kreativitet krävs dock att det finns en tolerans och öppenhet för det som till en början kan upplevas som annorlunda. Invandrade och infödda, och i en bredare mening olikartade livserfarenheter, idéer och perspektiv, behöver mötas och blandas för att kreativiteten ska spira och utveckling ske.

Den som enbart talar med sig själv eller spegelbilder av sig själv lär sig inte mycket nytt. Immigrationen och den ökade mångfalden i samhället ger oss alla möjligheter att lära nytt och öka den samlade kreativiteten och innovationsförmågan, men det förutsätter att vi verkligen möts och inte bara pratar utan också lyssnar med sinnen som är öppna.

Jesper Strömbäck
Professor i journalistik och politisk kommunikation vid Mittuniversitetet.

Header logo