Helene Larsson Pousette

Möjligheter i samtiden

2016 är det 250 år sedan tryckfrihetsförordningen kom till. Helene Larsson Pousette, curator och konstnärlig ledare för ”History Unfolds – samtidskonst möter historia” är den tionde oberoende krönikören i Kulturrådets serie som uppmärksammar att det fria ordet i år fyller jämnt. History Unfolds invigs i november på Historiska museet i Stockholm. Konstutställningen är ett projekt där konstnärer, forskning och samlingar möts, samverkar och undersöker hur historia skapas och används. – Vi försöker visa på en mångfacetterad historia, säger Helene Larsson Pousette.

Den 12 januari 2014 började jag arbeta som curator och konstnärlig ledare för konstutställning History Unfolds – samtidskonst möter historia som invigs på Historiska museet i Stockholm i november i år. Sedan dess har jag nästan varje dag skrivit anteckningar från mitt arbete. Till en början tänkte jag att detta skulle publiceras som en blogg. Men ju mer jag umgicks med tanken att lägga ut materialet, desto mer tvekade jag. Utställningens inriktning kan av vissa uppfattas som kontroversiell, därför valde jag att inte uttrycka mig på nätet. Man kan säga att jag utövat självcensur. 

Under det ett och ett halvt år jag arbetat med projektet har situationen runt om i världen hårdnat för både konstnärer och oberoende media. När jag idag läser mina notiser ser jag en röd tråd som handlar om begränsning av yttrandefriheten och hot mot den konstnärliga friheten. Även om denna text bara tar upp fragment ur anteckningarna, så visar den på en tendens.

Den 14 februari 2014 befann jag mig på Kulturhuset i Stockholm under en manifestation till stöd för hotade konstnärer och författare, arrangerad av KRO, Svenska Pen och Författarförbundet. Jag skriver: ”Journalister får rådet att inte tala om hoten, och många slutar skriva när familjen blir hotade. Landsortsredaktionerna har det svårt eftersom journalisterna är mer exponerade i ett litet samhälle. Som kvinna räcker det med att synas i tv-rutan eller i den offentliga diskussionen för att få grova hot. Och polisen står handfallen. Publiken under evenemanget menar att media också har ett ansvar i den konfliktsökande tonen med fler personangrepp än tidigare. Arrangemanget på Kulturhuset är fullsatt. Samtidigt som panelen avslutas och jag går över Sergels torg, skjuter en man mot kulturhuset Krudttønden i Köpenhamn där bland annat Lars Vilks ska tala om yttrandefrihet, och en person dödas.”

Den 10 april 2015 är jag inbjuden att tala om projektet för studenter vid Stockholms universitet. ”Efter föreläsningen berättar studenterna om hoten mot dem som forskar på historiebruk och andra ämnen som kritiskt undersöker den traditionella berättelsen om Sverige. Studenterna blir hotade på sociala medier, och även på universitetsområdet. Avstår studenter att undersöka traditionell kunskap när hoten ökar? Tystnar de? Det oroar mig lika mycket som att journalister och konstnärer tystnar.”

Den 22 september 2015 är jag på Svenska institutet som bjudit in bloggare och journalister från Pakistan, Bangladesh och Indien, för att tala om yttrandefrihet. ”I många länder lever bloggare farligt, aktivister blir hotade i digitala medier och journalister mördas.  Journalister i totalitära regimer riskerar att hamna i fängelse, men ofta är det mobben som är den akuta faran”.

April 2016 släpps en rapport från Myndigheten för kulturanalys som säger att var tredje författare och konstnär i Sverige har utsatts för hot, trakasserier, våld eller skadegörelse. Samtidigt läser jag Konstnärsnämndens översättning av FN rapporten Rätten till konstnärlig frihet och kreativitet: "Förtryck av politiskt missnöje, strävan efter nationsbildning och att följa hegemoniska principer har alltid varit framträdande skäl för konstcensur. I vissa länder fortsätter man att systematiskt förtrycka konstnärliga uttryck som öppet kritiserar regeringar.".

Förutom de studier, rapporter och vittnesmål jag tar del av under researcharbetet, besöker jag Polen, Ungern och Turkiet där situationen för oberoende media och kulturella verksamheter blivit allt svårare. Historia skrivs om och används i politiska syften och för att mobilisera grupper i samhället. Just nu pågår händelser som om några år kommer att definieras som avgörande historiska händelser. Att förstå vem som väljer vad vi ska minnas och glömma och hur det går till, är därför viktig kunskap.

Den största utmaningen för kulturens villkor är dess möjlighet att verka fritt. Detta gäller även kulturarvsinstitutioners möjligheter att arbeta i samtiden. Genom ett projekt som History Unfolds, där konstnärer, forskning och samlingar möts och samverkar, kan vi undersöka kreativa metoder för fördjupning. Historiska museet är en central plattform för både kunskapsutveckling och historiemedvetenhet. Vi undersöker komplexa frågor kring hur historia skapas och används, och försöker visa på en mångfacetterad historia.

Helene Larsson Pousette

Bakgrund

Under 2016 samordnar Kulturrådet och Kungliga biblioteket uppmärksammandet av att Sveriges Tryckfrihetsförordning skrevs på för 250 år sedan. Förordningen stärker inte bara det fria ordet utan också offentlighetsprincipen med sin transparens och meddelarfrihet. Samtidigt firar också Sveriges Yttrandefrihetsgrundlag 25 år.

Under året lyfter Kulturrådet fram det fria ordet och rätten till konstnärlig frihet i den ordinarie verksamheten, samt gör specifika satsningar i samverkan med Kungliga biblioteket och andra myndigheter.

Från och med december 2015 till och med december 2016 har Kulturrådets nyhetsbrev gästkrönikörer som alla är väl orienterade i frågor om konstnärlig frihet, det fria ordet och den okränkbara rätten till att uttrycka sig fritt genom konsten.

Header logo