Staffan Forssell. Foto: Stefan Tell

Utan spaning ingen aning eller konsten att se derivatan

Väckarklockor, Pisa-rapporter, bankkriser, miljölarm och aggressiva staters annektering av territorier kan få oss att vakna! Bättre är givetvis att kunna förutse ett skeende och se en riktning som man kan förhålla sig till och kanske kan påverka. För naturligtvis är det bättre att agera än att reagera. Eller som DN-journalisten Lars Epstein säger ”Framtiden är den enda tid i livet som går att påverka”.

Vårt ämnesområde är kultur, men kultur är inte en silo av konst, avskild från det övriga samhället. Snarare tvärtom, konsten är en spegling av samhället och när samhället ändras, ändras konsten.

Under de senaste hundra åren har den tekniska utvecklingen präglat medielandskapet. Tidningar, radio, film, tv, datorer, och nu nätet är några exempel. Varje tekniksteg har påverkat våra medier och därmed även våra kulturvanor.

Några tydliga tecken i närtid:

  • Tablå-tv:s tid verkar vara över medan webb-tv ökar. Det kommer med stor sannolikhet att tvinga nationella reklamfinansierade kanaler till nya affärstrategier, för att överleva i konkurrens med reklamfria, billiga webbabonnemang. Är det därför som TV4 lägger ner sina lokalredaktioner? Hur påverkas våra svenska kulturvanor av att vi mer och mer tittar på påkostade produktioner från Nordamerika som sänds billigt via nätet, till exempel House of Cards och Game of Thrones?
  • De mobila plattformarna gör att vi kommer åt allt, överallt. Det leder till nya konsumtionsmönster av medier. I storstäderna verkar gratistidningar få svårare att överleva när resenärerna har sina ögon fästa på sin teknikpryl istället för i tidningen.
  • Alla använder nätet mer och mer, till allt. Och alla vet att våra barn och unga använder nätet allra mest.

Mathias Strömmer på Riksutställningar, specialist på trender och samtidskonst för barn, har i mitt tycke en unik känsla för trender.

Han ser två trender i kulturmedia och barns användning av dem: japanisering och multitasking. Japanisering är ett ekonomiskt begrepp som handlar om hur japansk företagskultur kommit att påverka västvärldens industrier och företagskulturer. Nu är även kulturen föremål för en japanisering. Efter en lång anglo-amerikansk dominans inom det kulturella fältet, allra främst inom det populärkulturella, pekar framtiden mot en förändring där den japanska kulturen påverkar västvärldens kultur, skapar nya konstellationer och uttryck och även beteendemönster. Japaniseringen hänger samman med förändrade resvanor, ett mer globalt samhälle i stort och smått och nya tekniker och medier.

Vilka konsekvenser får det för den institutionaliserade barnkultur som finns i Sverige? Förändrad estetisk kontemplation, annan narration, ny representation och andra värderingar mellan privat/offentlig, nöje/kultur, upplevelse/undervisning, avsändare/mottagare, saga/sanning är några gissningar. Vi är alla mitt uppe i denna förändring och de som sitter på svaret har Apanmanfigurer högst på finhyllan, Momoiro Clover Z överst på spellistan, Pokemonregler på hjärnan, Totoro på näthinnan och Naruto i ryggsäcken.

Multitasking är inte bara något stressframkallande och på arbetsmarknaden högt värderat. Nej, det är även ett sätt att använda flera medier samtidigt, något som de barn och ungdomar som vuxit upp mitt i den digitala revolutionen ser som självklart. Detta beteende påverkar idag de flesta medier men våra institutioner har inte alltid resurser och kunskap att matcha behoven. Museer digitaliserar och för dialog, tv släpper tablån mer och mer, kunskap finns i telefonen och till och med själva verktygen för medieproduktioner är ofta tillgängliga, gratis och begripliga. Hur kommer det att påverka oss?

Några utmaningar för våra kulturinstitutioner för att matcha barns medievanor är öppenhet och att inkludera nya medier och konsumtionssätt i program, utbud, tablåer och samlingar.

Staffan Forssell
Generaldirektör för Kulturrådet


Staffan Forssell och Ewa Thorslund, direktör Statens medieråd, kommer att delta i frukostseminaret ”Barns rätt till kultur – vision och framtid” under Almedalsveckan. Moderator är Stina Oscarson.

Plats: Barnrättstorget, Gotlands konstmuseum, S:t Hansgatan 21
Tid: 30 juni kl. 08.15-09.15

Header logo