Fler går på bio - färre på teater

Kulturrådets samarbete med SOM-institutet har fortsatt även under det senaste året med frågor kring kulturvanor och livsstil i institutets rikstäckande enkät om samhälle, opinion och medier. Den nya rapporten innehåller dels tidsserier för flera av de viktigaste kulturaktiviteterna, dels data med särskild inriktning mot deltagande i kulturlivet utifrån olika indikatorer för intervjupersonernas hälsa.


JÄMFÖRELSER MELLAN SOM OCH ULF
De längsta tidsserierna gäller för biobesök, bokläsning och teaterbesök. Här har SOM-institutet data från undersökningar 20 år tillbaka. Påfallande är att alla tidsserierna, som gäller att ha ägnat sig åt aktiviteten minst någon gång under de senaste 12 månaderna, visar ganska små förändringar. Med hjälp av flytande medelvärden kan man ändå notera en liten uppgång för biobesökandet mellan 1989 och 2009, en liten nedgång i teaterbesökandet och en ännu mindre nedgång för bokläsandet. Såväl värdena från de senaste mättillfällena som särskilt riktningarna men även i viss mån storleken på förändringarna ligger på ungefär samma nivå som redovisats i resultaten från de av SCB genomförda undersökningarna om levnadsförhållanden (ULF): biobesökandet någon gång under de senaste 12 månaderna har enligt SOM ökat från ca 59 procent (medelvärde för 1989-1991) till ca 64 procent (2007-2009), medan det enligt ULF har ökat från 50 till 63,5 procent (1990-91 – 2006). På motsvarande sätt har teaterbesöken minskat enligt SOM från ca 46,5 till 41,5 procent medan det enligt ULF haft en mycket liten förändring från ca 37,5 till 38,5 procent. De som läst bok minst någon gång under de senaste 12 månaderna har enligt SOM minskat från ca 86 till ca 83,5 procent, medan de enligt ULF minskat marginellt från ca 80,5 till 79,5 procent. Vaneläsarna, dvs de som läst bok minst varje vecka, har däremot ökat enligt SOM från ca 31,5 procent till ca 39 procent. I ULF-undersökningen har ingen större förändring skett under perioden, men andelen ligger på motsvarande nivå 2006, dvs ca 39 procent uppger att de läst bok på fritiden minst varje vecka.

Aktiviteter med kortare tidsserier är biblioteksbesök och besök på rock-/popkonsert. Biblioteksbesöken har enligt SOM minskat från ca 63,5 procent (1995-1997) till 54 procent (2007-2009), medan besöken på rock-/popkonserter har ökat något från 25 till ca 29,5 procent.

Övriga tidsserier är antingen ännu för korta för att kunna visa några pålitliga trender eller sammanställda av svar på modifierade och därmed inte helt jämförbara frågor.

KVINNOR GÅR OFTARE PÅ BIO
Går man in lite närmare i detalj på de ovan nämnda tidsserierna visar det sig att det framför allt är kvinnorna och de äldsta åldersgrupperna som ökat sitt biobesökande. Den yngsta gruppen, som visserligen är den grupp som fortfarande har störst andel biobesökare, har däremot minskat sin aktivitet något sett över 20 år. Alla dessa utvecklingslinjer stämmer väl överens med resultaten från ULF även om åldersgrupperingarna inte är exakt desamma. Vidare kan man se att där det tidigare var ganska jämnt mellan andelen män och kvinnor som gick på bio, är det enligt SOM-institutets undersökningar sedan år 2000 tydligt större andel kvinnor än män. Personer med medel- och hög inkomst har ökat sitt biobesökande mer än personer med låg inkomst. Skillnaderna mellan hög- och lågutbildade och mellan boende i storstad, tätort och landsbygd har däremot inte förändrats mellan 1989 och 2009.

TEATERBESÖKEN MINSKAR BLAND UNGA
För teaterbesöken har minskningen skett särskilt i åldersgruppen 30-49 år enligt SOM, medan den äldsta gruppen istället har en ökad andel teaterbesökare. Situationen är ungefär densamma i ULF, även om den negativa utvecklingen inte är lika tydlig där. Det framstår även som att det främst är bland boende i större städer som teaterbesökandet har minskat mest, medan landsbygdsboende har samma andel teaterbesökare 2009 som i början av perioden, liksom att det är högutbildade och personer med hög inkomst som minskat sitt teaterbesökande mest.

LÄSANDET MINSKAR NÅGOT
Andelen läsare under 12-månadersperioden har alltså minskat något och man kan konstatera att klyftan mellan mäns och kvinnors läsande ökat i ungefär motsvarande grad. Minskningen har dock varit ungefär lika stor i alla åldersgrupper – det kan se ut som att den äldsta åldersgruppen minskat sitt läsande lite mer än de andra, men man ska då vara medveten om att den gruppen utökats från att omfatta 65-75 år till att omfatta 65-85 år och man kan räkna med att tillskottet av de äldsta intervjupersonerna sänkt snittet för hela gruppen något.

För bokläsandet varje vecka visar det sig att läsandet ökat sedan slutet av 1990-talet, men att trenden verkar ha nått sin topp då ökningen avstannat kring 2006 för att därefter plana ut och ta en negativ riktning. Trenden gäller både män och kvinnor, alla åldrar, storstad och landsbygd. Här visar SOM och ULF motstridiga uppgifter. Medan SOM-institutet visar på stigande läsaraktivitet i alla åldrar, har ULF en negativ utveckling under perioden i åldrarna 16-19 och 20-29 år. Och på motsvarande sätt har SOM en positiv utveckling för andelen vaneläsande män, medan ULF har en svag, men ändå negativ utveckling. Där SOM visar ungefär likartade ökningstakt för landsbygd, tätort och storstad, har ULF tydligare ökat läsande i glesbygd än i tätort och storstad. Där SOM visar en viss ökning för medel- och högutbildade visar ULF en minskning för i första hand dessa grupper. SOM visar dessutom på en starkare ökning av andel vaneläsare bland höginkomsttagare än bland låginkomsttagare.

När det gäller biblioteksbesöken är minskningen något större bland män än bland kvinnor och tydligt större i den yngsta åldersgruppen, som ändå fortfarande är den grupp som har störst andel biblioteksbesökare. Minskningen har även varit mindre i de tre storstäderna än i andra tätorter och på landsbygden. Däremot är det inga tydliga skillnader mellan olika typer av utbildning eller inkomst, utan minskningarna har varit ungefär lika stora i alla grupper.
 

När det gäller ökningen av besök på rock-/popkonserter står det klart att en ökad aktivitet bland 50-64-åringar står för en väsentlig del av den totala ökningen. Det finns också en större ökning bland höginkomsttagare än bland låg- och medelinkomsttagare. I övrigt är skillnaderna inte så stora mellan män och kvinnor, och inte mellan olika grupper med olika utbildning eller olika bostadsort.

NYA BELÄGG FÖR SAMBANDET MELLAN GOD HÄLSA OCH STOR KULTURAKTIVITET
För uppgifterna om hälsa i förhållande till kulturaktivitet är det som förväntat så att de som uppger sig ha god hälsa och känner hög grad av livstillfredsställelse också är de som är mest aktiva, både som kulturkonsumenter och som kulturutövare. Detta gäller så gott som konsekvent för alla år (i något större utsträckning för frågan om hälsa än för frågan om livstillfredsställelse) och alla typer av besöksaktiviteter, med ett undantag: biblioteksbesök. För biblioteksbesök har förhållandena varit mycket jämnare och ibland det omvända mot det som annars är det vanliga, så att de med sämst hälsa eller lägst livstillfredsställelse är de med störst andel biblioteksbesökare. För eget utövande är det generellt mycket jämnare fördelat med aktivitetsgraden mellan personer med god och dålig hälsa samt med hög och låg livstillfredsställelse, även här med undantag: det är högre andel bland personer med god hälsa och hög livstillfredsställelse som anger att de fotograferar eller filmar.

OFTA ÅTERKOMMANDE BESVÄR ETT HINDER…
SOM-institutet har även tagit fram uppgifter om deltagande i kulturaktiviteter och eget kulturutövande utifrån särskilda hälsoaspekter, vilket gav både väntade och överraskande resultat. Väntat var att personer som uppgett att de ofta har huvudvärk/yrsel, muskelvärk/ledvärk, hjärt-/kärlbesvär, magbesvär, sömnsvårigheter, känner oro/nedstämdhet, allergiska besvär eller har nedsatt fysisk rörlighet har lägre aktivitetsgrad än de personer som mer sällan har sådana besvär. Däremot var det överraskande att personer som uppgett att de aldrig hade några besvär hade lika låg aktivitetsgrad och i många fall till och med lägre aktivitetsgrad. Till exempel visar personer som uppger att de aldrig har besvär med huvudvärk tydligt lägre aktivitetsgrad för biobesök, besök på balett-/dansföreställning, rock-/popkonsert och biblioteksbesök. Dessutom har de lägst aktivitetsgrad för samtliga former av eget utövande, i flera fall (teckna/måla, skriva dagbok/poesi, dansa) markant lägre än de som uppgett att de har besvär av huvudvärk varje vecka, någon gång i månaden eller mer sällan. Medelåldern i gruppen som svarat att de aldrig har besvär ligger något högre än i de andra grupperna, vilket skulle kunna vara en delförklaring till det oväntade utfallet – den äldsta åldersgruppen har genomgående mycket lägre aktivitetsgrad för eget utövande än övriga åldersgrupper.

…SÄRSKILT VID BESÖKSAKTIVITETER
Mönstret går emellertid igen i svaren för samtliga typer av ohälsobesvär: de som svarat att de aldrig har besvär har ofta lägst aktivitetsgrad och för alla dessa frågor är medelåldern i de olika svarsgrupperna (ofta, mer sällan, aldrig) mycket jämnare fördelad. Till exempel på frågan om muskelvärk och ledvärk har gruppen som angett att de ofta har besvär (varje vecka) oftast lägst aktivitetsgrad, men skillnaderna mellan grupperna är i de flesta fall inte särskilt stor. Störst skillnad är det på aktiviteter som innebär besök vid bibliotek, museer, fornminnen, historiska sevärdheter eller naturreservat, dvs platser som kräver längre förflyttningar. Men personer som uppgett att de aldrig har muskelvärk eller ledvärk har lägst aktivitetsgrad för exempelvis dans, en fysisk aktivitet som man skulle kunna förvänta sig att personer utan besvär skulle ägna sig mer åt än personer med återkommande besvär.

SKRIVANDE EN VIKTIG AKTIVITET VID OHÄLSA
Ur ett annat perspektiv framstår vissa aktiviteter särskilt lämpliga för personer som ofta har någon typ av besvär. För inte mindre än fem av åtta kategorier av besvär är det gruppen med oftast återkommande besvär som har störst aktivitet i att skriva dagbok/poesi. Det gäller personer med muskelvärk/ledvärt, magbesvär, sömnsvårigheter, oro/nedstämdhet samt nedsatt fysisk rörlighet. I ytterligare några fall är det personer som uppgett ha ofta återkommande besvär av olika slag som är aktiva i olika former av eget utövande, men i de flesta fall är det bara med liten marginal till grupper med personer som har besvär mer sällan. Endast i ett fall har personer som har besvär ofta högst aktivitet i någon besöksaktivitet: det gäller personer med allergiska besvär som besökt naturreservat.


Header logo