Unga, högutbildade, storstadsbor mest kulturaktiva

Statens kulturråd har medverkat i SOM-institutets rikstäckande enkätundersökning 2008 med frågor om kultur- och fritidsvanor. Svaren bekräftar den gängse bilden av svenskarnas kulturvanor som framkommit i tidigare undersökningar även om de ungas kulturaktivitet är något förvånande.

Den största delen av svaren bekräftar den gängse bilden av svenskarnas kulturvanor räknat på aktivitet minst någon gång de senaste tolv månaderna. Kvinnorna utnyttjar kulturutbudet mer än männen; de unga (15-29 år) är mer kulturaktiva än de äldre; Stockholm, Göteborg och Malmö har större andel deltagare och utövare i kulturevenemang än mindre orter och landsbygden; och slutligen – personer med examen från högskola eller universitet och hög lön är mer benägna att ta del av och själv utöva någon form av kultur än de med lägre utbildning och lägre lön.

De unga aktivast

Det som möjligen är något förvånande i resultaten är hur tydligt åldern står fram som en faktor inte minst för eget kulturövande. I fråga efter fråga är 15-29-åringarna de som har störst andel deltagare eller utövare, sett till om någon aktivitet utövats minst någon gång de senaste 12 månaderna. En del av resultaten stämmer väl med de som framkom i ULF-undersökningen 2006-2007 och som redovisades av Kulturrådet i rapporten Nya kulturvanor hösten 2008. Det gäller till exempel biobesök, körsång och att skriva dagbok/poesi. Andra resultat skiljer sig avsevärt. Exempelvis visade ULF-undersökningen att 21 procent av 15-29-åringarna spelade något musikintrument minst någon gång under ett år, men enligt SOM 2008 var det 39 procent. Vidare var det i ULF-undersökningen ca 26 procent av 15-29-åringarna som hade tecknat/målat, medan det i SOM 2008 var hela 57 procent som sade sig ha gjort det någon gång under de senaste 12 månaderna. Även för biblioteksbseök, studiecirkeldeltagande och teaterbesök är skillnaderna mellan undersökningarna ganska stora och i samtliga fall har SOM-undersökningen högre andelstal. Kulturrådet har anledning att återkomma till detta.

Kvinnor skriver och målar, män spelar musik

Den sammantagna bilden av deltagandet i kulturlivet är ungefär densamma vid granskning av hur stora andelarna är per kvartal och per månad. Det är fortfarande kvinnorna, ungdomarna, storstadsborna, de högutbildade och de välavlönade som är mest kulturella. I de flesta fall har skillnaderna dock jämnats ut jämfört med aktivitet någon gång om året. Framför allt gäller detta besöksaktiviteterna som att gå på bio, gå konstutställning, gå teater, gå på konsert, osv.  Men i somliga fall ökar klyftan mellan olika kategorier när det gäller att göra något ofta. Exempelvis är skillnaden mellan män och kvinnor ännu större när det gäller att läsa bok ofta (minst en gång i kvartalet och minst en gång i månaden) än någon gång per år. Och generellt är kvinnorna tydligt mer aktiva när det gäller egetutövande som att skriva och teckna/måla även på ”ofta-nivåerna”. Männen har å andra sidan avgjort högre andel som spelar musikinstrument oavsett om det gäller per år, kvartal eller månad.

Bostadsort och utbildning viktigaste faktorerna

Mönstret är detsamma även för andra bakgrundsfaktorer. Det är personer med tillgång till stort kulturutbud (storstadsborna) och som har utbildat sig till jobb med hög lön som är de som flitigast tar del av kulturutbudet och som själva ägnar sig åt någon form av aktivitet som i det här sammanhanget definierats som kultur. Framför allt verkar det som att bostadsort och utbildning är de faktorer som mest påverkar hur man tar del av kulturutbudet. Det är varje fall de faktorer där skillnaderna mellan olika  underkategorier kvarstår även när man mäter oftadeltagande. Och det är de faktorer där något som skulle kunna kallas tripp-trapp-trull-effekt blir tydligast synlig. Men detta menas att gruppen med högst lön har störst andel aktiva, gruppen med näst högst lön är näst mest aktiv, och så vidare.

Tillgång till kulturutbudet påverkar intresset

Förklaringen till varför storstadsborna är så kulturellt aktiva är förmodligen ganska enkel. Finns det ett brett och varierat utbud av biograffilmer på rimligt avstånd från där man bor är chansen förstås större att man går på bio varje månad än om det är långt till närmaste biograf och där bara visas en film i taget. 15 procent i Stockholm, Göteborg och Malmö svarar att de går på bio minst varje månad, 5 procent av de som bor på  landsbygden. På motsvarande sätt är det 9 procent av storstadsborna som ser en konstutställning minst varje månad, medan landsbygdsinvånarna som ser en konstutställning så ofta är så liten att den inte når upp till ens en procent. Därtill kan man lägga att välbetalda arbeten som kräver hög utbildning i stor utsträckning finns i storstadsregionerna.

Socioekonomi viktigare än etnicitet

Kulturrådet har i andra sammanhang pekat på att det snarare är socioekonomiska orsaker som påverkar svenskarnas kulturvanor än i vilket land man själv eller ens föräldrar är födda. Resultaten av SOM-undersökningen 2008 stärker en sådan uppfattning. SOM har gjort sammanställningar av enkätsvaren utifrån etnicitet och, utan att gå in i detalj på definitionerna, kan man bara konstatera att det är de som sorteras som ”andra generationens invandrare” som är de mest aktiva framför allt när det gäller att ta del av medier, men även i besöksvanorna.

Medelålders köper böcker, filmer, musik och spel

När det kommer till konsumtionsvanor, det vill säga hur ofta man köper en bok, ljudbok, film, musik eller spel visar sig lite andra tendenser. Det är 30-49-åringarna som är mest villiga att köpa något minst en gång om året, och inte längre den yngsta åldersgruppen. Vilket inte är så konstigt eftersom de yngsta rimligen inte kan ha lika god ekonomi som medelålders. När det gäller de andra bakgrundsfaktorerna som visat sig ha betydelse för kulturvanorna – bostadsort, utbildning och lön – är det egentligen bara vid bokköp som de får tydligt genomslag. Köp av andra produkter är inte lika tydligt beroende av om man bor i Stockholm, har legat vid Uppsala och tjänar över 600 000 kronor om året. I synnerhet inte när man kommer till att köpa något oftare än en gång om året.

Fortsatt samarbete med SOM-institutet

Kulturrådet kommer att fortsätta samarbetet med SOM-institutet och ska i framtiden fördjupa analyserna av resultaten. Dels genom att undersöka tidsserier för de olika bakgrundsfaktorerna för att följa trender och kunna upptäcka brott och avvikelser, dels genom tematiska studier och försök att finna samband mellan hur olika bakgrundsfaktorer påverkar svenskarnas kulturvanor. Båda inriktningarna kan ge resultat som kan vara viktiga för utformningen av kulturpolitiken.

Header logo