Bild på en skejtare.

Projekt Outreach – möte mellan gatukultur och institutionsteater

Projekt Outreach handlade om nya publikgrupper och om medborgaren som medskapande. Under tre år arbetade Helsingborgs stadsteater med att nå nya målgrupper, exempelvis stadens skejtare. Kulturrådet, Framtidens kultur och Region Skåne var några medfinansiärer till projektet.

– Det unika med projektet var att låta den nya publik som teatern letat efter få plats på scenen, berättar Max Granström, VD för Helsingborgs Stadsteater. Publiken var medskapare till olika teaterprojekt, exempelvis fick den oorganiserade gatukulturen möta institutionsteatern. Skejtkulturen är också inkluderande till sin form.

Många teatrar har på senare tid gjort stora ansträngningar att nå så kallade underrepresenterade publikgrupper. Exempelvis är unga människor mellan 18 och 35 år sällan i publiken. Projekt Outreach lyckades med att nå ut till många tusen personer och ett stort antal medskapare med stor spännvidd när det gällde ålder, bakgrund, grupptillhörighet och socioekonomisk situation.
– Vi införde en ny typ av medborgardialog med inspiration från projektet Clear Village i London, säger Max Granström. Det handlar om hur vi ville att vår närmaste stadsdel skulle utvecklas och att få spännande medskick när vi lade årets repertoar. Många idéembryon har utvecklats till teaterprojekt.

Syftet med Outreach var i första fasen att etablera Helsingborgs stadsteater som ett nav för interkulturella projekt och att en större del av stadens befolkning skulle få tillträde till teatern. Teaterns repertoar skulle också bättre spegla dem omvärld och samtid vi lever i.

I de två följande faserna var avsikten att fortsätta etablera teatern i sin nyfunna roll. Ungdomar i Helsingborg tog exempelvis initiativ till skateboardprojektet the Art of Nothing. En ung skateboardåkare kontaktade Stadsteatern om att få spela in en skateboardfilm i teaterns stora salong. Idén ledde till en föreställning på stora scenen, för och av skateboardåkare. Syftet var bland annat att nå ut till teaterovana publikgrupper och att låta teaterns etablerade publik möta den teaterovana publiken. Föreställningens tema handlade om att öppet och fördomsfritt gestalta de känslor av utanförskap som skejtarna upplevde. (I Helsingborg med omnejd är skateboardåkning en spridd och spretig subkultur och dessutom den mest synliga i stadsrummet). Ett annat projekt var Wag the City som bland annat involverade skolor och fritidshem.

Dynamiska Dialoger var en arbetsmetod som också ingick i projektet och här hämtades idéer om konkreta konstprojekt och programinnehåll för teatern. Några gemensamma nämnare var att utgå från ledord som mångfald, gränsöverskridande, inkluderande och icke-hierarkisk.

Bakgrund

OMC, Open Method of Communication, är en metod för EU: s institutioner att kommunicera med medlemsstaterna och ett forum för representanter från medlemsstaterna att diskutera frågor som definierats i EUs Work Plan for Culture. I grunden handlar OMC-arbetet om kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna. OMC är en del i EUs kulturpolitiska arbete.

I Work Plan for Culture 2011-2014 beslutades att bilda följande OMC-grupper:

  • Kulturell mångfald och dialog/tillgänglig och inkluderande kultur
  • Färdigheter och mobilitet
  • Kulturarv (inkluderande mobilitet för konstnärliga verk)
  • Kulturella och kreativa näringar

OMC-arbetet i de olika grupperna ska resultera i rapporter med goda exempel eller handböcker för policyutveckling.

Den nya strategirapporten inom EU:s OMC-samarbete heter Mångfald inom kulturen. OMC betyder Open Method of Communication och är del av EU:s kulturpolitiska arbete. Rapporten innehåller sju svenska exempel på sätt att arbeta, varav tre exempel finns med i rapporten: Modersmålsbiblioteket i Mölndal, Moriska paviljongen i Malmö och Riksteaterns rekryteringspolicy.

Header logo