Musik och flow på Karolinska institutet

Hjärnans utveckling och musikalisk träning

Flera studier har visat att tidig musikalisk träning kan ha dramatiska effekter på hjärnans utveckling. Långtidsträning gör att områden i olika delar av hjärnan blir mer välutvecklade och större. Vi har varit de första att visa
detta i hjärnans vita substans, där förbindelser mellan hjärnområden löper. Andra har visat liknande effekter i den grå substansen, där själva nervcellerna ligger. Ett viktigt forskningsmål för oss nu är att, i samarbete med Nancy Pedersen och andra forskare vid Svenska Tvillingregistret, studera hur träning och genetik samspelar i den här typen av fenomen.

Motorisk inlärning

Motorisk inlärning är fundamentalt för en musiker. Det handlar inte minst om att lära in komplicerade sekvenser av rörelser som måste utföras i rätt ordning, med hög precision och med rätt tajming (rytm).Vi har i flera år studerat hur hjärnan kontrollerar denna typ av inlärning och särskilt intresserat oss för de
system som styr rytmiska sekvenser. I pågående studier med Mark Hallett vid NIH i USA tittar vi på rytmisk inlärning i olika sinnen och också hur träning av motoriska sekvenser påverkar andra motoriska förmågor.
Sådana så kallad transfereffekter till uppgifter man inte tränat är viktig till exempel vid behandling av patienter, då man naturligtvis vill att träningen ska ha så breda och kraftiga effekter på generell motorisk förmåga som möjligt.
I samarbete med kliniska forskare vid Karolinska Institutet, bland annat Hans Forssberg och Ann-Christin Eliasson, tittar vi också just på hur musikalisk och motorisk träning kan användas för att förbättra funktion hos patienter med nedsatt motorik efter en hjärnskada, till exempel CP (cerebral pares).
 

Rytmisk förmåga och intelligens

Musikalisk träning stimulerar hjärnans utveckling och gör självklart att man blir bättre på att musicera. Spännande är dock att musikalisk träning även har breda transfereffekter, dvs man ser också vissa positiva effekter på andra förmågor, inklusive allmänintelligens. Vi har intresserat oss för underlaget till detta och funnit att stabilitet i enkla motoriska rytmiska uppgifter samvarierar med intelligens (IQ), och vidare att både rytmisk stabilitet och IQ är kopplat till hur välutvecklad den vita substansen är i främre delar av hjärnan. En teori är att detta avspeglar tidsmässig stabilitet hos aktiviteten i nätverk av nervceller i hjärnan, och att detta har betydelse både för rytmiska uppgifter, tänkande
och problemlösning. I pågående studier i samarbete med Guy Madison vid Umeå Universitet undersöker vi sambandet mellan rytmisk stabilitet och intelligens närmare, till exempel hur det påverkas av musikalisk träning.

Musikalisk kreativitet

Nya neuroimaging-tekniker för att mäta aktivitet i hjärnan gör att forskare kan undersöka fenomen som tidigare varit svåra att studera, till exempel högre mänskliga funktioner som kreativitet. Vi analyserar de processer i hjärnan som ligger bakom kreativa beteenden genom att använda musikalisk improvisation
som modellbeteende. I pågående studier tittar vi på hur processer som generering, selektion, och arbetsminne samverkar under improvisation och vilka hjärnområden som är inblandade i detta. Vi intresserar oss också för individuella skillnader i kreativ förmåga och vad de beror på. Här har vi ett speciellt fokus på vissa system i hjärnan som använder signalsubstansen dopamin och vi har bland annat funnit likheter mellan friska högkreativa och schizofrena i dessa system. Detta kan vara en första biologisk pusselbit
som förklarar de statistiska samband man ser mellan kreativitet och risk för psykisk sjukdom. Lars Farde och Simon Cervenka vid Karolinska Institutet är viktiga samarbetspartners i dessa projekt.

Psykologiskt flow

Flow är ett subjektiv tillstånd vi kan hamna i när vi utför uppgifter som är utmanande, men där vår egen förmåga ligger i nivå med utmaningarna. Typiskt för flow är en känsla av hög koncentration, kontroll, minskad självmedvetenhet, automaticitet och njutning (positiv affekt). Tidigare forskning på flow har i stort sett uteslutande skett från ett psykologiskt perspektiv. Vi studerar, i samarbete med flowforskningens stora pionjär Mihaly Csikszentmihalyi, de biologiska underlagen till flow. Vi har bland annat visat att fysiologiska svar under flow skiljer sig från det man ser under hög koncentration vid mental ansträngning, och har diskuterat flow
som ett exempel på koncentration utan ansträngning ("effortless attention"). I pågående studier tittar vi på det biologiska underlaget till att vissa människor har en personlighet som gör att de tenderar att uppleva mer flow i livet ("flowbenägenhet").

Flow och hälsa

Flow är av intresse eftersom det samvarierar med andra positiva fenomen. Man har till exempel visat att människor producerar med hög kvalitet när de befinner sig i flow, men också att människor med mycket flowupplevelser
uppfattar tillvaron som mer positiv och meningsfylld. Hur mycket flowupplevelser människor har i sin vardag, både på arbetet och på fritiden, är alltså något som kan ha betydelse även ur folkhälsoperspektiv.
I pågående samarbeten med bland annat Töres Theorell studerar vi samband mellan flowbenägenhet och kroppslig och psykisk hälsa.

Header logo