Biblioterapeutiskt arbetssätt på Östersunds bibliotek
Utifrån ett biblioterapeutiskt arbetssätt och synsätt har Östersunds bibliotek nått fler av bibliotekens prioriterade målgrupper. Synsättet bygger på individuellt anpassade texter och djupgående samtal, vilket ökar besökarnas möjlighet att bli sedda och inkluderade.
Metoden har bidragit till att biblioteket lär känna besökarna på ett djupare plan, vilket gör att bibliotekets verksamhet bättre kan koppla till besökarnas individuella behov.
”Boken som kompis” blev starten
Östersunds bibliotek genomförde 2017–2018 projektet Boken som kompis tillsammans med familjehemsteamet i kommunen. Projektet innebar att familjehemsplacerade barn fick arbeta utifrån ett biblioterapeutiskt arbetssätt, där syftet var att öka barnens och familjernas nyfikenhet kring litteratur och läsande. Man ville hitta ett arbetssätt som skulle bidra till att familjerna kunde se böcker som verktyg för personlig utveckling och relationsskapande.
Resultaten blev goda och projektet vann Östersund kommuns förnyelsepris.
I projektet använde man sig av ett så kallat biblioterapeutiskt arbetssätt, där man möter barnen och familjerna där de befinner sig genom att fokusera på att öka läslusten och individanpassa all litteratur utifrån barnens och familjehemmens intressen och behov. Utvärderingen av projektet visade att både läsförmåga och läslust ökat hos de familjehemsplacerade barnen och att biblioteket även hade stärkt relationen till familjehemmen.
Biblioteket sökte bidrag för Stärkta bibliotek
Med lärdomar från detta projekt ville Östersund sedan vidareutveckla arbetssättet, för man såg att biblioteket kunde ett komplement till annan befintlig verksamhet i kommunen – särskilt inom det sociala området. Därför sökte man bidrag från Kulturrådet inom ramen för satsningen Stärkta bibliotek. Målet var att tillgodose medborgarnas behov genom ett biblioterapeutiskt arbetssätt och på så sätt nå fler och nya målgrupper, till exempel ensamkommande unga, personer med funktionsvariationer, människor som lever i utanförskap och nyanlända kvinnor. Dessutom ville man utöka samarbetet med familjehemsteamet och socialtjänsten utifrån deras behov. Syftet var att starta biblioterapeutiska grupper och samverka med andra aktörer, till exempel kommunala förvaltningar, studieförbund och föreningar.
Bibliotekschef, Maj Eriksson berättar om tankarna inför satsningen:
– När vi pratar om biblioteket i dag så inser vi att vår verksamhet behöver finnas där våra medborgare finns. Vårt arbetssätt behöver användas där behoven finns – i socialtjänstens verksamhet, i socialt utsatta bostadsområden, i den mångkulturella föreningslokalen eller på fritidsgården. Vår verksamhet är det som händer i mötet mellan människor, i samtalet om texter och karaktärer, och i vetskapen om vad upplevelsen gör med läsaren.
Så här användes bidraget
Genom bidraget fick två anställda vid från biblioteket möjlighet att gå en biblioterapeutisk utbildning på Ersta/Sköndal, och de projekt man sedan har genomfört visar att utsatta grupper har stärkts av ett biblioterapeutiskt arbetssätt. Det handlar både om ökad självinsikt och personlig utveckling men också om ökad förståelse för andra människor och sitt eget sammanhang. Projektledare Ingela Sjöberg berättar:
– Genom att bedriva ett sådant arbete kan vi på sikt bidra till att stärka folkhälsan, öka välbefinnandet, stärka gemenskap mellan grupper och medborgare samt i förlängningen och ur ett förebyggande perspektiv bidra till stärkt samhällsekonomi.
Samarbetet med familjehemsteamet har fortsatt
Projektledare Ingela Sjöberg berättar att biblioteket har fortsatt sitt samarbete med familjehemsteamet och med Skolfam, som är en nationell satsning och en arbetsmodell som syftar till att höja familjehemsplacerade barns skolresultat.
– Vår samverkan med Skolfam visar att vi kompletterar varandra och blir starkare tillsammans. Där skolan är knuten till läroplaner och kunskapsmål fyller vi på med det lustfyllda läsandet.
Under projektet har familjer besökt biblioteket för samtal om individanpassad litteratur. Materialet har anpassats utifrån läsnivå, intressen och eventuell problematik. Besöken har pågått i en timme, med samtal och tid bland hyllorna i biblioteket.
Läsgrupper för nyanlända kvinnor
En läsgrupp med åtta nyanlända kvinnor började träffas utifrån ett biblioterapeutiskt arbetssätt. Satsningen fick namnet Läspuls <3, och kvinnorna läste boken Fågeln i mig flyger vart den vill av Sara Lundborg och förde samtal utifrån temat Barndom. Gruppen träffades sex gånger, och följande är några kommentarer från deltagarna om barndomsminnen och drömmar utifrån boken:
– Ni drömmer om andra saker här. Fint hus, fin bil, fina kläder. (Kvinna 44 år)
– Drömmar var inte för oss. Vi levde här och nu. Gjorde det vi behövde göra varje dag. (Kvinna 48 år)
– Jag hade aldrig läst en bok innan jag kom till Sverige. Det är roligt att läsa, men svårt. (Kvinna 55 år)
–Jag ville gå i skolan men fick inte det. Bara mina bröder. (Kvinna 48 år)
– Min mamma blev sjuk när jag var barn. Det var svårt. Du måste ta mer ansvar då. (Kvinna 44 år)
Biblioteksvisning för nyanlända kvinnor
Biblioteket arrangerade även en biblioteksvisning för nyanlända kvinnor. Totalt 32 kvinnor med olika bakgrund, nationalitet och läsförmåga kom. Visningen väckte både nyfikenhet och förvåning. Följande är några av deras kommentarer efter biblioteksvisningen:
– Vad mycket det finns att välja på. Och nu vet jag att jag också får komma hit. (Kvinna 35 år)
– Jag vill visa mina barn det här. (Kvinna 41 år)
–Får jag låna böcker att ta med hem till mina barn? Böcker på vårt språk? Vad kostar det? (Kvinna 31 år)
Projektledare Ingela Sjöberg berättar:
– Av de nyanlända kvinnorna hade nästan ingen besökt biblioteket tidigare. De vågade inte, eftersom deras språk- och läsförmåga var låg. De hade aldrig tidigare fått läsa. Biblioteket kändes inte som en självklar plats. Det betydde mycket att få skapa en relation till oss. När de senare insåg vad biblioteket kunde erbjuda och att besöken kunde ske på deras villkor genom språkstödet ökade nyfikenheten.
– Vi pratade om hur deras historia och erfarenheter ska ses som en möjlighet, inte som ett hinder. Biblioteket och läsningen öppnar nya dörrar. Både mental och fysiskt. Vi som personal har också lärt oss mycket om målgruppen, vilket minskat våra förutfattade meningar- Det hjälper oss i dag att ställa relevanta referensfrågor i mötet med våra besökare.
Många idéer finns inför framtiden
Biblioteket var även i startgroparna med att starta 2–3 läsgrupper i särskolans årskurs 4–6. Man hade också tagit kontakt med personal på ett boende för ensamkommande unga och man förde samtal med en förening med verksamhet som riktar sig till personer som levt i missbruk. Då kom corona. Men tanken är att ta upp dessa kontakter när världen blir sig lik igen.
Avslutningsvis säger projektledarna Ingela Sjöberg och Marie Nygaard följande:
– Arbetet med fördjupade boksamtal är en process där vi hela tiden lär oss nya saker om oss själva, vårt arbete och om våra olika målgrupper. Vi ser fram emot att få utveckla metoder för fortsatt arbete på detta område, eftersom vi upplever att det varit ett bra komplement till övrig verksamhet hos oss.