Till navigation Till innehåll
Datakurs för seniorer i Älvdalen. Foto: Annelie Hårdén. Datakurs för seniorer i Älvdalen. Foto: Annelie Hårdén. Datakurs för seniorer i Älvdalen. Foto: Annelie Hårdén.

Datakurs för seniorer i Älvdalen. Foto: Annelie Hårdén.

Digitala projektet ökar delaktigheten i Älvdalens kommun

Den digitala utvecklingen går snabbt och för att kunna delta i samhället i dag krävs god digital kompetens, annars riskerar man att hamna i ett digitalt utanförskap. Det tog biblioteket i Älvdalens kommun fasta på i sitt projekt för ökad delaktighet.

Älvdalens kommun är en glesbygdskommun i Norra Dalarna. Kommunen har cirka 7 000 invånare och tre tätorter – Älvdalen, Särna och Idre. Många äldre och nyanlända i kommunen har ännu inte tillgång till ny teknik och den digitala kunskapen är låg. Kommunens huvudbibliotek har nyligen flyttat in i en f–9-skola och många barn och ungdomar kommer till biblioteket efter skolan för att vänta på bussarna som ska ta dem hem till sina byar, eller bara för att hänga.

Det här sökte vi bidrag för

Biblioteket sökte bidrag från Stärkta bibliotek för att man dels ville öka kommuninvånarnas och bibliotekspersonalens digitala kompetens, dels ville öka möjligheterna till kulturellt skapande på biblioteket genom att inrätta en sorts digitalt center och makerspace. Man ville också nå ut till fler barn och ungdomar genom att erbjuda olika kulturella och digitala aktiviteter på biblioteket efter skoltid för att nå fler i målgruppen och få en bra start utifrån placeringen i skolan.

Projektet vände sig till alla, men prioriterade målgrupper var barn, ungdomar, personer med annat modersmål än svenska, personer med funktionsnedsättning och äldre. Även bibliotekspersonalens digitala kompetens behövde öka.

Så här användes bidraget

Under projektets gång har man erbjudit datakurser samt kurser i surfplatta och mobiltelefon för seniorer i alla tre kommundelarna. Man har även regelbundet haft Digitalhjälpen drop-in, där man hjälpt till med frågor som hör den digitala vardagen till, till exempel olika e-tjänster, bildhantering, e-post och mycket annat. I samarbete med svenska för invandrare (sfi) har man även haft datakurser för nyanlända, vilket bidragit till att deltagarna klarat den vanliga utbildningen bättre och kommit tillbaka till biblioteket i andra ärenden.

– Det är en demokratisk rättighet för alla att oavsett individuella förutsättningar och hemförhållanden kunna ta del av digitala tjänster, information och kunskap för att kunna hantera sin vardag. Och biblioteken har ett tydligt uppdrag att arbeta för ökad digital delaktighet, säger Karin Rytter, bibliotekschef i Älvdalen.

Viktigt att nå barn och unga

För att nå ut till barn och ungdomar har man ordnat aktiviteter efter skoltid och på lov, till exempel digitalt musikskapande, filmworkshop, digitala ritplattor och olika former av spel, bland annat med så kallad virtual reality (VR) och Nintendo Switch.

Några av kommunens feriearbetare har tillgänggjort lokal natur och kultur genom att filma fäbodar, utsiktsplatser och vandringsleder med 360-kamera, så att de som inte själva kan ta sig ut kan göra digitala vandringar med hjälp av VR-glasögon. Andra ungdomar har arbetat med att lyfta epa- och hästkulturen genom att göra en epakalender och en hästkalender. I samband med det har de fått lära sig att redigera film och bilder, intervjuteknik och fotografering.

– Fram till coronaviruset kom hade vi många idéer och tankar om vad vi ville göra inom ramarna för projektet. Mycket handlade om olika typer av programverksamhet och handledning, berättar bibliotekschef Karin Rytter.


Foto: Annelie Hårdén.

Pandemin tydliggjorde behovet av utrustning och kompetens

I och med pandemin fick dock många aktiviteter ställas in eller genomföras digitalt.

– Under pandemin blev behovet av digital utrustning och kompetens ännu tydligare. Plötsligt var det inte bara kommuninvånarna som behövde hjälp med det digitala utan även andra kommunala verksamheter, menar Karin Rytter.

Under pandemin har biblioteket bistått med både teknisk utrustning och kompetens, bland annat redigerat videohälsningar från anhöriga till boenden, lånat ut surfplattor med Skype till äldreboenden under besöksförbudet, tagit fram material för hur man håller kontakt med videosamtal och hjälpt till med livesändningar av olika kommunala evenemang.

Även den knappmaskin som biblioteket köpt in kom till användning, där man lät kommunens dagcenter göra knappar med loggan för kommunens Stoppa Smittan-kampanj. Personal som inte hade egna datorer men som behövde vara med på digitala möten och utbildningar kunde låna datorer och prova på att delta i digitala möten i lugn och ro. På så vis har projektet blivit mer synligt och förankrat i kommunen.

Under pandemin har biblioteket även fått tid till att planera sitt makerspace, till exempel har man köpt in digitala symaskiner, en dekalmaskin och fixat en musikstudio. Karin Rytter berättar:

– Viss verksamhet fortsatte under pandemin. Vi genomförde också en del aktiviteter digitalt, bland annat en programmeringsworkshop för barn och en föreläsning om konspirations-teorier.

Biblioteket har blivit en naturlig plats att umgås på

Att samla utrustning och kompetens på ett ställe har visat sig vara en framgångsfaktor. Det har blivit naturligt för kommunens invånare och verksamheter att kontakta biblioteket när de behöver hjälp eller stöd med det digitala eller låna digital utrustning. Och det har blivit naturligt för barn och ungdomar att komma till biblioteket för att spela spel, pyssla, skapa film eller testa robotar.