Till navigation Till innehåll
Skolklasser utforskar den automagiska staden på biblioteket.Skolklasser utforskar den automagiska staden på biblioteket.Skolklasser utforskar den automagiska staden på biblioteket.

Skolklasser utforskar den automagiska staden på biblioteket.

Härnösands bibliotek har demokrati och tillgänglighet i fokus

Visionen på Härnösands bibliotek är att skapa förutsättningar för att nå alla kommunens invånare med sin verksamhet. Men för att ha en chans att uppnå detta krävs breda satsningar som går in i varandra och som genom synergieffekter skapar en räckvidd värd namnet.

I likhet med många andra mellanstora kommuner i landet bor en stor del av Härnösands befolkning utanför tätorterna, och de har därmed inte samma möjlighet att ta del av det allt det fysiska biblioteket i centralorten Härnösand erbjuder. Redan före bidraget inom Stärkta bibliotek deltog biblioteket i det kommunala tillväxtprojektet Landsbygd 2.0 – något som bidragit till att det redan fanns en tydlig plan när ansökan om bidraget gjordes.

Biblioteket har öppet när det passar besökarna

Satsningar på en meröppet-lösning som utökar den fysiska åtkomsten till biblioteken med drygt 30 timmar i veckan samt samarbeten med det lokala föreningslivet ger en levande mötesplats. Den utökade tillgången till bibliotekets lokaler var en förutsättning för att kunna nå ut till barn och unga, som nu kan besöka närbiblioteket i lugn och ro under tider som passar barnfamiljen.

De två närbiblioteken har också anpassat sina lokaler för att kunna inrymma sagostunder, lek och kreativitet på ett bättre sätt än tidigare. I Ramvik är det särskilt märkbart. Där bor många barn som nu har börjat besöka biblioteket, ofta tillsammans med sina familjer. Där passade det också bra med ett eget krypin för de yngre – en plats som förhoppningsvis gör att de känner att biblioteket även tillhör dem.

Tillgängligheten ökar med kreativa idéer

För de distrikt som inte har närhet till vare sig centralbibliotek eller närbibliotek krävdes andra metoder. Utlåningsstationer och tilltalande bokholkar och har placerats strategiskt på flera ställen i kommunen, och ett samarbete med matbutiker har upprättats för att samordna bokleveranser i samband med hemkörning av livsmedel, vilket bidrar till ökad räckvidd och har tillgängliggjort bibliotekets utbud för fler. Tillsammans med Härnösands kommun togs det fram en klickbar karta över alla utlåningsställen i kommunen för att underlätta för de lässugna. Därtill har bibliotekets bokbil fått sig både ett ansiktslyft och en ny arbetsbeskrivning.

– Genom att utveckla bokbilen ville vi ta biblioteket till platser där människor befinner sig, främst på landsbygden och ge möjlighet att ta del av bibliotekets verksamhet, utbud och service och att hitta ingångar till digitalt innanförskap men också visa på bibliotekens och litteraturens kraft, förklarar bibliotekschef Susanne Hägglund.

 Bokbilen används flitigt för bokleveranser till kommunens servicepunkter på landsbygden, bokholkar, särskilda boenden och för pop up-verksamhet för att nå dem som kanske inte aktivt söker sig till biblioteket för egen maskin.

Upprustade och moderna lokaler möter behoven

Med Stärkta bibliotek-bidraget tillkom möjligheten att förbättra den fysiska tillgången för besökarna i Ramvik och en ny lokal med bättre belägenhet förvärvades. Lokalen i Viksjö renoverades för att bättre kunna möta de lokala behoven. Båda närbiblioteken har nu upprustats och utrustats med arbetsplatser för distansarbete samt tillgång till biblioteket utanför de bemannade öppettiderna.

Närbiblioteken ska fungera som mötesplatser trots att bemanningen inte är heltäckande, och teknisk utrustning har fyllt en del av behoven. Självbetjäningsstationer, gratis wifi och kopieringsmaskin finns nu på plats, men också storbildsskärmar med information och möjlighet till bland annat mindre utställningar i bildspelsformat och annat bidrar till en känsla av mervärde på närbiblioteken. Susanne Hägglund är dock medveten om vilka utmaningar som följer med den här typen av satsningar:

– Behovet av service på landsbygden var fortsatt stort och vi ville fortsätta på vår inslagna väg men med mer fokus på digitala lösningar, utbildningar och tjänster. Men vi måste även möta upp den ökade efterfrågan på vägledning inom det digitala.

Både kompetens och förmåga har utvecklats

För att kunna vara digitalt inkluderad behöver invånare tillgång till digitala verktyg och internetuppkoppling, kompetens att använda tekniken samt förmåga att hantera den information och kommunikation som tekniken tillgängliggör, för att kunna använda verktygen och e-tjänsterna. Därför söktes en stor del av bidraget för kompetensutveckling av personalen, personalresurser och teknisk utrustning tänkt till bibliotekets användare, bland annat i utbildningssyfte.

Biblioteket har under många år erbjudit digital handledning och kurser, men när digitaliseringstakten ökade i och med pandemin behövde konceptet utvecklas och personalen behövde bli tryggare i sin kompetens. Våren 2021 genomförde personalen därför, tillsammans med övriga delar av kommunens tillväxtavdelning, ett utbildningsprogram i digital transformation. Utbildningen var uppdelad i fyra steg med olika inriktning men alla med fokus på olika aspekter av digitaliseringen av samhället och dess utmaningar.

Detta har sedan kompletterats med bland annat en workshop med Film i Västernorrland i filmskapande samt inköp av filminspelningsteknik, och nu under pandemin kan biblioteket till exempel möta användarna med instruktionsfilmer och kortkurser i digital orientering och hantering.

Man har infört ett processinriktat arbetssätt

För att omsätta alla nya kunskaper i praktiken har arbetssättet på Härnösands bibliotek förändrats en hel del. En processledare tillsattes för att stötta personalen i ett mer processinriktat arbetssätt med fokus på tjänstedesign – en kommunikativ arbetsmodell som utgår från användarnas behov och successivt anpassar formen efter respons. Även en facilitator för ytterligare stöttning i projektens genomförandefas rekryterades, och några i personalen har gått en kurs i projektledning.

– Genom ett processinriktat arbetssätt med tjänstedesign som verktyg ska vi hitta bästa och mest angelägna service, hållbara tjänster med anpassning efter olika behov och målgrupper, menar Susanne Hägglund.

Team och projekt ger utveckling och nya idéer

Personalen jobbar numera i team med projekt som på olika sätt bidrar till bibliotekets utveckling och räckvidd. Landsbygd & närbibliotek är ett sådant utvecklingsteam, likaså Digitalt utbud som bland annat arbetar med digital handledning. Ett annat team håller just nu på att utveckla bibliotekets webbplats. För Stärkta bibliotek-bidraget har man även investerat i en ny webbmodul med en mer överskådlig struktur, ett gränssnitt med högre tillgänglighetsfaktor och ett redigeringsläge som ger personalen möjligheten att snabbt och enkelt kunna komma ut med information och skapa nytt innehåll.

Projektet Seniorservice syftade från början till att förbättra servicen till kommunens äldreboenden, men projektet kom snart att utöka sin målgrupp till alla former av särskilda boenden, till exempel gruppboenden och servicehus. Ur Seniorservice växte ett nytt projekt fram, Bonusbibblan. På det viset föds nya mål och utmaningar.

Fokus har legat på att skapa långsiktiga förutsättningar för att inkorporera alla stora och små utvecklingsprojekt i ordinarie verksamhet, med många digitala investeringar samt utbildningsmöjligheter för alla som annars riskerar att hamna utanför. Här var det viktigt att få med dem som ännu inte fått fri tillgång till hela vuxenvärldens digitala spektrum. Härnösands bibliotek ville skapa bättre förutsättningar för barn och unga att hänga med på tåget redan från start.

Biblioteket krokar arm i stället för att konkurrera

I Härnösand finns det tekniska centrumet Technichus, dit barn och vuxna kommer för att på ett lekande sätt lära sig om vår tekniska, mekaniska och digitala värld. I stället för att dra igång en konkurrerande verksamhet valde biblioteket och Technichus att kroka arm. Efter en heldagsutbildning tillsammans med personalen på Technichus köptes det in utrustning för att komplettera teknikcentrumets utbud för att öka tillgängligheten till grundläggande utrustning för lärande tekniklek. Bluebots, cubettos, greenscreen med mera blev en del av bibliotekets bidrag till makerspace-arenan i Härnösand.

Biblioteket anslöt även till ett redan påbörjat projekt som drevs av Technichus tillsammans med Härnösand Energi & Miljö. I bibliotekets lokaler har en stadsmodell monterats, Den automagiska staden, där man kan testa funktionerna bakom hur en stads infrastruktur fungerar. Projektet riktar sig främst till skolklasser och barngrupper mellan förskoleklass och årskurs 6.

Barn och unga är en viktig målgrupp

För de lite äldre är det alltid en utmaning att hitta något som kan locka. Efter lite efterforskningar föll till slut valet på att bygga upp en studio för inspelning av exempelvis podcasts och musik. Studion har en central plats i biblioteket och utrustades med elektriska instrument, dator med mjukvara för inspelning och redigering, inventarier, ljuddämpning och poddutrustning. Vidare har ungdomarna uttryckt en önskan om fler mysiga sittplatser i biblioteket – något som också tillgodosetts i samband med en större insats på hela barnavdelningen.

När idén om en lugn och lekfull plats för de minsta barnen dök upp påbörjades planerna på en total översyn av barnavdelningen. Nu finns det en inhägnad yta på centralbiblioteket med mjuk inredning och lekfull utformning. Utsmyckningarna beställdes av Eva-Karin Fröberg, en lokal kreativ hantverkare som bland annat jobbat med dekoren på Junibacken. Det är också hon som skapat den fina kojan i Ramviks bibliotekslokaler. I samma veva har bibliotekets Äpplet renoverats och uppdaterats, och de två mer avskilda rum som hör till barnavdelningen, Verkstan och Stjärnans hus, har båda rustats upp med inredning och material för kreativitet, lek och utvecklande aktiviteter.

För dem som inte har möjlighet att komma till biblioteket så ofta som de önskar har det erbjudits kapprumsbibliotek till kommunens alla förskolor. En bokhylla fylld med böcker levereras till förskolan för att barn och föräldrar enkelt ska kunna låna hem böcker mitt i steget. Kapprumsbiblioteken finansieras med Stärkta bibliotek-bidraget och utförs i samarbete med det Bokstartsprojekt som nu är inne på sitt sista år, och de kallas därför för Bokstartsbibliotek.

Både digitala och fysiska rum behövs

Förstås har också mycket gjorts på Härnösands bibliotek som den breda massan har full tillgång till. En station för Hublets till utlåning i bibliotekets lokaler bidrar till att fler har möjlighet att prova på och använda sig av surfplattor. En plottermaskin har köpts in för att biblioteket snabbt ska kunna korrigera skyltningen vid ändringar och förbättrande åtgärder i lokalerna. Även utrustning för filminspelning och redigering har införskaffats, för att man ska kunna producera högkvalitativa instruktions- och informationsfilmer. Även bibliotekets webb och sociala medier har dragit nytta av utrustningen och kan snabbt nå ut med underhållning och information av god kvalitet.

I Härnösand har man satsat mycket på just kommunikationen med användarna i det digitala rummet för att fler ska få upptäcka hela bilden av vad ett bibliotek är och vad det kan vara. Alla projekt som biblioteket arbetar med är utförligt presenterade på webbplatsen, och de sociala mediekanalernas flöde strävar efter att spegla bibliotekets hela verksamhet så som den ser ut. Men mycket handlar förstås fortfarande om litteraturen även där.

Mediebeståndet har också fått sin del av kakan. Två nya avtal med leverantörer av e-media har upprättats. Sedan tidigare har Axiells app Biblio använts, men den kompletteras nu av Overdrive med appen Libby samt Sambruks Bibblix för e-medier för barn. Det fysiska beståndet har bland annat uppdaterats med en förstärkning av medier på minoritetsspråken. I samband med det passade man också på att göra en mer omfattande insats kring minoriteterna. Bland annat skickade man in en ansökan om att antas som romsk läsambassad, vilken godkändes i december 2020.

– Vi har ett uppdrag att främja läsande på minoritetsspråken och att bli romsk läsambassad underlättar det arbetet, säger bibliotekschef Susanne Hägglund.

Det demokratiska uppdraget är ständigt i fokus

Härnösands bibliotek har många järn i elden samtidigt, men en röd tråd går genom alla identifierade utvecklingsområden och projekt. Det demokratiska uppdraget står ständigt i fokus. Visionen om att nå varenda kotte och möta alla de behov som ett bibliotek kan tänkas kunna möta är vad som skapar framåtrörelse. Ett litet eller stort steg i taget.